Varslet på Arbetsförmedlingen är följden av beslut på det nationella planet. Inte endast, som vissa regeringsföreträdare vill få det till, på grund av den M/KD-budget som röstades igenom av riksdagen. Då dessa partier vill förändra arbetsförmedlingen så lade de en budget som till viss del anpassats till detta. Om det bara hade varit denna händelse så hade AF kunnat ha is i magen och invänta en ny budget, efter att en ny regering tillträtt.
Men ännu viktigare är januariöverenskommelsen som lades fram av Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Centerpartiet och Liberalerna. I den står att Arbetsförmedlingen ska reformeras i grunden och att matchningsuppdraget ska läggas ut på privata aktörer. Det finns alltså en majoritet i riksdagen för att reformera myndigheten i grunden. Det har Arbetsförmedlingen förstått och agerar därför som de gör. Vi bör således inte ha några stora förhoppningar på att våra lokalpolitiker lyckas påverka utvecklingen.
Att Arbetsförmedlingen behöver förändras är det få som invänder emot. Myndigheten har länge haft problem med organisationen och med effektiviteten i matchningsuppdraget. Ska man vara rättvis så beror det till stor del på att rikspolitikerna använt myndigheten som en lekstuga för allehanda oprövade arbetsmarknadsåtgärder, vilket lett till att de fått kasta ut hälften av arbetsuppgifterna och skapa rutiner för nya uppdrag efter varje regeringsskifte.
Men problemen finns där och behöver åtgärdas. I grunden är det en fullt rimligt lösning att lägga ut matchningsuppdraget på privata aktörer. Dessa är i regel avsevärt mer snabbfotade och anpassningsbara till både den arbetssökandes och till arbetsmarknadens behov, förutsatt att upphandlingen går till på rätt sätt så att seriösa aktörer med rätt kompetens får jobbet.
Men är inte det här varslet och nedläggningar av kontor förödande för de små orterna i vår region? Inte nödvändigtvis. Det är sant att varje statligt arbetstillfälle ute i landets mindre orter är en förlust. Främst för småstäderna som sakta avlövas på kompetens. Men också för staten som förlorar en viktig kontaktyta och förstående för landsbygd och små städer. Därför är det ett rättmätigt kräv att nya myndigheter och nya statliga arbeten i största möjliga utsträckning placeras utanför storstäderna.
Men i ett framtidsscenario med en förminskad Arbetsförmedling ska arbetsuppgifterna ute i landet fortfarande utföras. Kompetensen försvinner inte bara för att arbetet utförs av privata aktörer. Och upphandlingar kan utformas på så sätt att det garanterar att de arbetssökande inte ska behöva åka till andra orter för att träffa sin kontaktperson. Det finns redan idag privata leverantörer i vårt län som har kontor i flera städer än Arbetsförmedlingen.
Det ska också nämnas att Arbetsförmedlingen tills nyligen haft ett föråldrat synsätt kring hur de bäst bemöter sina arbetssökande. Där liknande myndigheter insett fördelarna med digital kommunikation har Arbetsförmedlingen fortsatt att erbjuda, ofta till och med kräva, personliga besök. Här gäller det att skilja på det myndighetsutövande arbetet, vilket i regel går utmärkt att sköta över nätet, och insatser för att utveckla den arbetssökanden, vilket behöver göras nära personen. En stor del av myndighetens möten kan därför sparas in varför behovet av personal i mindre orter minskar.
Det går givetvis att känna för de som arbetar på Arbetsförmedlingen, och den oro som förändringarna drar med sig. Men deras kompetens behövs, så på individnivå torde det inte finnas några större problem att hitta nya arbeten. På samhällsnivå kan det dock uppstå större problem om de stora uppsägningarna börjar genomföras redan nu. De privata tjänsterna som ska ersätta arbetsförmedlarna kommer inte vara på plats på åtskilliga år. Den dagen kommer kompetensen ha tagit sig till andra platser och riskerar att gå förlorad för de arbetssökande. En sällsamt dålig tajming synes vara det största problemet – på andra sidan Arbetsförmedlingen.