När det hålls budgetfullmäktige i kommunen inbillar man sig gärna att kvällens huvudnummer blir budgeten, men icke. Måndagens huvudrollsinnehavare blev i stället och till de flestas förvåning ett fjäderfä, närmare bestämt en tjäder.
Under en debatt om vindkraft ska Mariann Gustafsson (V) ha talat om hur nya vindkraftverk i Stuverum hotar en viss tjädertupp och dennes fyra hönor. Sverigedemokraternas ordförande Per-Olof Henningsson replikerade och avslutade sitt inlägg med att en tjädertupp med så många hönor, troligen måste vara en lycklig muslim. Närvarande vittnar om hur ett moralpanikens sorl spred sig över fullmäktigesalen. En kvinnlig ledamot skrek ut sin förfäran, en annan ledamot ropade ordningsfråga. Strax därefter avslutades sammanträdet, men bara först efter att sverigedemokraten Bo Karlsson bett om ursäkt för sin ordförandes taktlösa manér.
Det ska erkännas att undertecknad inte var på plats för att bevittna kalabaliken. Någon möjlighet för allmänheten att se replikskiftet i efterhand finns inte heller, eftersom kommunen klippt bort inlägget från sin webbsändning. Detta efter samråd med en jurist som menar att det – om det vill sig riktigt illa – kan röra sig om hets mot folkgrupp. Måndagens stämning i kommunfullmäktige låter sig i vilket fall komma till uttryck genom det debattinlägg av den socialdemokratiska fullmäktigegruppen som kan läsas i dagens VT.
Dan Nilsson (S) och Angelica Katsanidou (S) skräder knappast orden. Henningssons vits beskrivs som ett ”historiskt påhopp mot demokratin” och världens alla muslimer. Maken till dålig känsla för sans och proportioner får man leta efter.
Om försvarsmakten plötsligt genomförde en militärkupp, skulle det finnas skäl att tala om ett historiskt angrepp mot demokratin. Om riksdagen avskaffade fria och allmänna val, skulle även det vara ett historiskt påhopp mot demokratin. Att Per-Olof Henningsson drar något olämpliga vitsar i kommunfullmäktige, är däremot inte att betrakta som ett historiskt angrepp mot demokratin – även om man kan argumentera för att de inte hör hemma i kommunens högsta beslutande organ.
Att kommunfullmäktigeledamöterna vill hålla fullmäktigesalen fri från xenofobiska föreställningar och försvara religionsfriheten är förvisso lovvärt. Deras kritik mot den henningssonska vitsen blir dock så uppskruvad att den förminskar, rent ut av relativiserar verkligheten för de människor som världen över förtrycks och trakasseras på grund av sina religiösa övertygelser. Det är inte värdigt etablerade politiker med förtroendeuppdrag i kommunen.
I stället för att låta måndagen kretsa kring en angelägen budgetdebatt, blev det kvällen då kommunfullmäktige bestämde sig för att göra en höna av en tjäder. Hade man helt saknat känsla för sans och proportioner, hade man nästan anklagat det för att vara ett historiskt påhopp mot demokratin.