Allt eftersom större delar av samhället elektrifieras blir konsekvenserna av elbrist större. Energiförsörjningen är därför en bärande del i omställningen mot minskade utsläpp från fossila bränslen. Regeringen har som ambition att påskynda omställningen, bland annat genom den aviserade skattehöjningen på fossila bränslen som används i kraftvärmeverk. Snöpligt nog riskerar skattehöjningen att leda till just elbrist i landets tre storstadsregioner.
Landets kraftvärmeverk bidrog 2017 med 9 TWh el, vilket är en relativt liten andel. I särskilt energikrävande regioner spelar dock energislaget en större roll. I södra Skåne står naturgaseldade Heleneholmsverket i Malmö för 15 procent av energibehovet. Ägaren Eon planerar dock att avveckla kraftvärmeverket. Detta om regeringens skattehöjning införs från 1 augusti.
Även bolagen Göteborg Energi och Stockholm Exergi har sagt att deras elproduktion från kraftvärme kommer att behöva minska som en följd av skattehöjningen. Sammantaget riskerar effekten att bli elbrist i landets tre storstadsregioner. Andra kraftvärmeverk som drabbas av skattehöjningen finns i bland annat Västerås, Norrköping och Linköping.
Regeringens strävan att kraftvärmeverken ska producera el och värme på exempelvis biobränsle i stället för kol eller olja är inte fel. Problemet är att omställningen mot fossilfri kraftvärme redan är långt gången. Över 90 procent av bränslet som används till kraftvärme är förnybart eller återvunnet (Energiföretagen 2017).
Av de företag som inte redan har ställt om till fossilfria kraftvärmeverk planerar nästan alla att göra så de kommande åren. Till exempel tänker Eon ersätta Heleneholmsverket med en anläggning för biobränsle 2025. Det är 20 år före målet om att Sverige inte ska ha några nettoutsläpp av växthusgaser, som regeringen motiverar den påskyndande skattehöjningen med.
Vad regeringen uppenbarligen struntar i, trots företagens varningar, är att skattehöjningen drastiskt minskar lönsamheten för de fossila kraftvärmeverkens elproduktion. Och när lönsamheten minskar krymper även utrymmet för investeringar och företagens planerade omställningar försenas eller hindras helt. Åtgärden för att påskynda processen har därmed rakt motsatt effekt.
Om den av miljörörelsen påhejade elektrifieringen av samhället ska kunna fortsätta krävs energikällor som inte är beroende av väder. Kraftvärme är en sådan källa, som dessutom finns lokalt i större utsträckning än kärn- och vattenkraft.
Möjligheten att ta bort skattehöjningen för kraftvärme ur vårändringsbudgeten finns fortfarande. Om regeringen och stödpartierna C och L menar allvar med klimatomställningen är det mer effektivt att låta företagen genomföra sina planer i fred. Annars kan de se fram emot att ta åt sig äran för elbristen i landets storstadsregioner.