80 miljoner kronor ska avsättas till fri entré på 17 statliga museer från och med 2015. 13 av museerna ligger i Stockholm. De övriga fyra finns i Linköping, Karlskrona, Skokloster och Göteborg. Hela landet ska betala notan för reformen som geografiskt endast kommer gynna fem orter och mest Stockholm.
Kultur- och demokratiminister Alice Bah Kuhnke (MP) från den S-ledda regeringen säger i ett pressmeddelande att ”införandet av fri entré är ett steg vi vill ta för att öppna dörrarna på vid gavel till allt det som är vårt gemensamma kulturarv”. Det är egentligen ingen överraskning.
Senast var det före detta statsminister Göran Persson (S) som 2005 införde fritt inträde på 19 statliga museer. Enligt en rapport från Kulturrådet ledde inte reformen till mer än en fördubbling av antalet besökare. I sammanhanget är det inte en särskilt stor anstormning eftersom närliggande museum i samma veva drabbades av sviktande publiksiffror. Konsekvensen blev att museer inte längre konkurrerade på lika villkor.
Sverige tjänar på att vara ett internationellt jämförbart land i hög klass i kulturfrågor och har ett ansvar att vårda och utveckla det kulturella arvet. Därför måste de gemensamma medlen i viss mån finansiera den gemensamma kulturen. Att ha offentligt stöd till institutioner av riksintresse är därför nödvändigt.
Att ge offentligt stöd till enskilda entréavgifter är däremot inte nödvändigt. Kulturkonsumtion bör, precis som på den övriga marknaden, fungera efter utbud och efterfrågan. Som exempelvis Fotografiska museet i Stockholm och Carlsberg Glyptotek i Köpenhamn. De har många besökare eftersom de arbetar med anpassade öppettider och satsar på kvalitet i verksamheten, istället för konceptet ”gratis är gott”.
När Alliansen kom till makten 2006 avskaffades fri entré på museer eftersom den ansåg att ingenting är gratis, att få gynnades av reformen och att det var bättre att satsa på kvalitet än kvantitet. Den moderatledda regeringen menade att allt i samhället måste finansieras och att det förmodligen finns effektivare sätt att prioritera på.
Det fungerar inte att göra som Bah Kuhnke och lova allt till alla men bara leverera till vissa. Vill regeringen bredda kulturen för alla människor bör den istället satsa motsvarande summa på att låta utställningar från statliga museer turnera i landet.
Signalen som S-MP-regeringen skickar ut nu är bedrövlig. Målet bör vara att de svenska museerna blir museum i världsklass, inte att de ska öka kostnaderna, minska intäkterna och därigenom minska kvaliteten. Detaljstyrning av var privatpersoner bör konsumera kultur genom ”gratis inträde” är en kostsam käpphäst för S att fortsätta dra runt på.
Minister Bah Kuhnke måste inse att dörrarna till våra gemensamma kulturarv redan är öppna, alla bör dock inte tvingas betala Stockholmarnas inträdesavgifter.