Under flera år var dörren stängd för sökande med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, npf. På Polisens hemsida står det fortfarande under antagningskrav att den som har adhd eller autism inte kan vara polis. Det förklaras med att ”Polisarbetet innebär många speciella och oförutsägbara situationer, i många olika miljöer, där det ställs höga krav på vilka beslut som ska fattas och hur man agerar.”
Policyn att inte ens pröva personer med neuropsykiatriska diagnoser har kritiserats från flera håll. Den anmäldes till Diskrimineringsombudsmannen av en polisman som menade att han hade kollegor som sannolikt uppfyllde kriterierna för adhd, men som ändå fungerade bra i yrket (Polistidningen 5/7).
Även Försvarsmakten diskriminerade under flera år personer med autism och adhd. Den som kryssade i att han eller hon hade en sådan diagnos fick inte gå vidare i testerna för att få göra lumpen.
Det här har varit ganska uppenbara fall av diskriminering. Adhd och autism är väldigt breda diagnoser med stora individuella skillnader. Diskrimineringsombudsmannens linje har varit att det inte går att utesluta att personer med en npf-diagnos kan göra värnplikt eller bli polis. De bör ha rätt att prövas tillsammans med alla andra.
Redan 2014 skrev för övrigt en kadett vid Försvarshögskolan ett arbete där hon konstaterade att Rekryteringsmyndigheten bröt mot diskrimineringslagen då de uteslöt personer med adhd och autism. Först nu i juni ändrade Försvarsmakten sin policy. Man kan undra varför det har dröjt så länge.
Intressant är att personer med adhd och autism inte har varit hejdade att söka sig till uniformsyrken i de andra nordiska länderna, USA eller Storbritannien. Sverige har alltså märkt ut sig när vi kategoriskt hindrat personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar.
Är inte detta ganska typiskt för Sverige? Vi tror vi är mer öppensinnade än andra. Vi ser regnbågen som vår nationsflagga och hånar omvärlden för dess trångsynthet. I realiteten är vi dock ofta mer kategoriska än andra. Att hejda alla med adhd och autism från att tjänstgöra i våra viktigaste myndigheter verkar inte haft någon annan logik än en rent byråkratisk. Det har varit lätt att dra alla över en kam.
Sannolikt har det haft som resultat att Sverige gått miste om duktiga soldater, sjömän och poliser. Andra som redan varit i yrket har kanske ifrågasatt sig själva. Det är dags för en upprättelse för alla duktiga personer med npf som arbetar och gör stora insatser för samhället.
Två kända historiska personer som brukar lyftas fram som exempel på individer med aspergers är den brittiske fältmarskalken Bernard Montgomery och den amerikanske generalen Ulysses S. Grant. Den förre bidrog till allierad seger under andra världskriget och den senare till nordsidans seger i amerikanska inbördeskriget. I Sverige hade kanske ingen av dem fått mönstra.