När en man började hugga människor med kniv på Salutorget i Åbo försökte Hassan Zubier från Märsta rädda en skadad kvinna, vilket slutade i att han själv fick motta fyra knivhugg. Även Hasan Alazawii skadades då han hoppade ur sin bil och jagade gärningsmannen. Både Hassan och Hasan uppmärksammas med rätta för sina insatser. De är exempel på personer som riskerat sin egen säkerhet för att hjälpa andra.
Allmänhetens reaktioner är dock inte lika smickrande när det kommer till våldtäkter. Bara senaste året har flera fall förekommit då förbipasserande med säkerhet har upptäckt våldtäkten, men valt att inte göra något. I april trycktes en kvinna upp mot en vägg av tre män i centrala Gävle, medan personer som gick förbi valde att lita på gärningsmännens avfärdande istället för kvinnans vädjanden. I februari våldtogs en kvinna i en bil i Göteborg av flera män, vilket bevittnades av ett förbipasserande gäng som enligt uppgifter filmade händelsen utan att ingripa.
Självklart finns fall då vittnen ingripit vid våldtäkt, och många personer har även sprungit iväg från knivattacker utan att hjälpa någon annan. Men exemplen är onekligen talande. Varför är det så? I situationer som liknar den i Åbo riskerar ofta den som hjälper andra sin egen säkerhet, men många väljer ändå att göra det. För den som bevittnar en våldtäkt är risken att själv råka illa ut betydligt lägre, och det kan till och med räcka med att markera sin närvaro för att skrämma bort gärningsmannen.
En knivattack är ett uppenbart brott, medan en våldtäkt inte nödvändigtvis är lika tydlig. Ett terrordåd skapar kaos på gatorna, men en misshandel sker ofta undanskymt. Och just därför har människor runtomkring en viktig roll att spela vid övergrepp på enskilda personer. Dels för att bevittna och kunna identifiera gärningsmannen, men framförallt för att den som upptäcker att något är fel inte kan lita på att någon annan ska göra detsamma.
Hassan Zubier förklarar sitt ingripande i Åbo med att han har sjukvårdsutbildning och bara gjorde det han lärt sig för att hjälpa den skadade kvinnan. Men en sådan insats får aldrig vara reserverad för specialister. Det krävs inga speciella kunskaper eller förmågor för att se efter om allt verkligen står rätt till när något verkar fel eller när någon ropar på hjälp.
Den vilja att hjälpa som finns vid våldshandlingar på öppen gata måste också infinna sig hos den som bevittnar ett övergrepp på en enskild person. Problemet försvinner inte bara för att man väljer att ignorera det, och definitivt inte om man väljer att bara filma förloppet. Att utsätta sig själv för fara är inget krav, men alla kan och ska vid sådana tillfällen ringa polisen.
Var och en har en roll i att förhindra brott och identifiera gärningsmän, och därför måste alla se sig själv som bäst lämpad att ingripa på ett eller annat sätt.