Anledningen är den utredning som presenterades den 8 januari, som lämnar förslag på regler för skolavslutningar i kyrkan. Ska icke-konfessionella skolor få fira avslutningar och andra högtider i gudstjänstlokaler? Ja, föreslår utredningen, men med vissa tveksamma villkor.
Att det ska vara frivilligt för elever att vara med på skolavslutningar i gudstjänstlokaler är en självklarhet som utredningen också föreslår. Den som av olika anledningar inte vill vistas i ett religiöst rum ska inte tvingas till det. Dock föreslås också att det i kyrkan eller en annan religiös lokal inte får förekomma konfessionella inslag. Det är betydligt mer problematiskt än vad utredningen får det att verka, eftersom det trots allt handlar om lokaler som är till för religiöst innehåll.
Stora delar av förslaget går visserligen i linje med Skolverkets befintliga vägledning, men ett förtydligande i lagen skulle underlätta för många skolor att försvara sina skolavslutningar mot kritiker. Genom att förbjuda konfessionella inslag i en konfessionell lokal ger sig dock utredningen in i gränsdragningens snårskog.
En närmare definition föreslås vara bekännande eller förkunnande inslag som tillhör en viss religion. Det skulle innebära att exempelvis symboler i inredningen får förekomma, men däremot inte bön, predikan eller förkunnande psalmer. Här trasslar utredningen dessutom in sig ytterligare, eftersom den huvudregeln bland annat skulle stryka den folkkära psalmen Den blomstertid nu kommer.
Men för att ducka en proteststorm föreslås just den psalmen få förekomma, tillsammans med andra inslag som bedöms vara starkt rotade i svensk tradition. Det blir särskilt paradoxalt när just Den blomstertid nu kommer är populär även utanför kyrkorummet, och innehåller förkunnande rader om ”Guds godhets rikedom”.
Kontentan blir att den sekulära skolan ska få plocka russinen ur den religiösa kakan, men slänga bort allt annat. Vackra kyrkor och uppskattade psalmer ska få användas, men absolut inte andra inslag som hör till kristendomen.
Den mentaliteten är inte utredningen ensam om – vid fler tillfällen än skolavslutningar krävs ofta att de förkunnande delarna minimeras. Trots att såväl skolor som andra högtidsfirare själva har valt att vara i just kyrkan. Den utvecklingen har dock delvis påhejats av Svenska kyrkan, i en iver att anpassa sig till det sekulära samhället. Självklart ska varje församling få sätta egna regler för sina lokaler, men att skriva in sådana i lagen är att dra det för långt.
När villkoren för att hålla skolavslutningar i gudstjänstlokaler blir så absurda som utredningens förslag, slutar det hela med att förbuden mot konfessionella inslag blir strängare i kyrkan än om högtiden skulle hållas någon annanstans. Det är sorgligt, när det enda som hade behövts är ett förtydligande i lagen. Skolavslutningar får hållas i kyrkor och andra religiösa lokaler, men det måste vara frivilligt att vara med.