Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) släppte nyligen en rapport där de kartlagt spioneriet i Europa. Rapporten baseras på information om 42 erkända eller dömda spioner, varav en klar majoritet tillhörde ryska underrättelsetjänster. Michael Jonsson, forskningsledare på FOI och en av rapportförfattarna, hävdar att det ska ses som toppen av ett isberg vad gäller infiltration i Europa.
Under 2010-talet ökade antalet fällande domar för spioneri markant, och ett ovanligt högt antal fall var på väg till domstol i slutet av förra året. Detta är inte en slump, utan sammanfaller med Rysslands ökade fientlighet mot Europa. Tröskeln för sådan brottslighet har minskat, och nu – när vi befinner oss i ett intensivt handelskrig och Ryssland blir alltmer desperat – är tröskeln antagligen att betrakta som icke existerande. Därför kommer spioneriet troligtvis att öka ännu mer när det inte längre ter sig sannolikt att vi kommer kunna återupprätta en någorlunda normal relation till Moskva.
Rapporten går pedagogiskt igenom olika sorts spioner som verkar å Rysslands vägnar. Regimen vänder sig såväl till småkriminella som byråkrater, insiders i diverse länders militärer och säkerhetstjänster och även i viss mån opinionsbildare. Detta vittnar om bredden och det potentiella djupet i rysk infiltration, både i civila och statliga sfärer. Exempelvis dömdes nyligen en svensk före detta forskare på Chalmers till tre års fängelse efter att ha spionerat på Volvo Cars och Scania, där han arbetat som konsult.
Man ska inte överdriva Rysslands framgångar. Europas kontraspionage är trots allt välfungerande nog att kunna göra kartläggningar som denna rapport. Men det är en indikation på att många antagligen kommer behöva vara försiktiga framöver. Rysslands aggressivitet lär inte avta den närmaste tiden.
Sveriges beredskap behöver tätas för att klara av dessa hot, som kan innebära att forskning, företags- och statshemligheter läcks till Ryssland, och även regelrätt sabotage. Till exempel så används de småkriminella spionerna främst för att övervaka militäranläggningar, truppförflyttningar och kritisk infrastruktur.
Moderaterna har här visat bra initiativ i frågan, och presenterade under onsdagen sin reformagenda för att hantera vårt nya säkerhetsläge. De vill till exempel grunda ett cyberförsvarscampus, ge Polisen och Försvarsmakten i uppdrag att ta fram strategi för att bekämpa drönare, och utvisa alla de diplomater som bedömts av Säpo vara underrättelseofficerare. Regeringen däremot har hittills bara utvisat tre av dessa diplomater, då de är oroliga för svaret från Moskva. Detta måste åtgärdas, samtliga spioner – liksom i Danmark, och i flera andra EU-länder – bör utvisas. Allt annat vore en oacceptabel risk i vårt nya omvärldsläge.