LO missar sällan ett tillfälle att ha fel. Den nypublicerade LO-rapporten ”Enkla jobb – medicin eller diagnos?” är inget undantag.
Skribenterna bakom rapporten hävdar att Sverige inte bör satsa på fler enkla jobb för att få bukt med arbetslösheten bland utrikesfödda. De presenterar heller ingen annan lösning för hur fler ska kunna få jobb. Lite vagt pekar de på att det behövs ett hållbart flyktingmottagande och att det behövs ambitiösa utbildningsinsatser.
Enkla jobb avfärdas, något bakvänt, med argumentet att länder med låg kunskapsnivå har en stor andel enkla jobb, därför kommer fler enkla jobb att sänka kunskapsnivån på den svenska arbetsmarknaden. I stället ska Sverige ha en avancerad arbetsmarknad med höga löner.
Det kan man givetvis tycka. Det vore önskvärt att det inte behövdes olika typer av subventionerade anställningsformer eller fler enkla jobb. Det skulle underlätta om en större del av Sveriges arbetskraft var högutbildad och högproduktiv. Men önsketänkande är en dålig grund för arbetsmarknadspolitik.
Under de senaste åren har Sverige tagit emot hundratusentals flyktingar. Asylsökande från Irak, Afghanistan och Syrien – som de flesta kommer ifrån – har sällan en särskilt lång utbildning i bagaget. Enligt sajten Ekonomifakta har flyktingar från dessa länder i snitt gått i skola i 5,6 år respektive 3,2 och 6,6 år.
Kort skolgång tillsammans med obefintlig eller knackiga svenskkunskaper samt ett begränsat kontaktnät gör att det blir svårt för en stor andel att skaffa arbete överhuvudtaget. I juni var det fler utomeuropeiskt födda än inrikes födda som var inskrivna som arbetslösa på Arbetsförmedlingen. Hela 185 000 födda utanför Europa inskrivna var registrerade som arbetslösa.
Det talas en del om olika typer av utbildningsinsatser och snabbspår för att minska arbetslösheten och göra människor mer anställningsbara. De kommer inte att räcka. För en del kan det vara värdefullt och göra att det blir lättare att komma in på den svenska arbetsmarknaden, men inte för merparten. De som saknar högre utbildning eller inte ens har avslutat sina gymnasiestudier blir inte hjälpta av snabbspår, de kommer att behöva annan sysselsättning.
Ifall det inte skapas fler okvalificerade arbeten kommer ännu fler människor att fastna i bidragsberoende. Barn kommer att växa upp utan att se sina föräldrar gå till jobbet. I värsta fall går utanförskapet i arv.
Enkla jobb är inte svaret på Sverige integrationsproblem. Det krävs betydligt mer än så för att hantera de svårigheter som Sverige står inför. Däremot är det en av få gångbara idéer för att minska arbetslösheten bland utrikes födda. Alternativet till enkla jobb är inte högkvalificerade jobb, utan utanförskap.