Vändningen förebådar förhoppningsvis en mer sansad skoldebatt som i stället för driftsformer fokuserar på skolans verkliga problem.
Den politiska debatten om skolan har blivit alltmer hetsig under de senaste månaderna. Tyvärr tycktes även tidigare friskolevänliga aktörer ha dragits med. Lärarnas riksförbund tillsatte i maj en utredning som skulle titta på hur aktiebolag kan fasas ut ur skolväsendet. Den leddes av Anne-Marie Pålsson, docent i nationalekonomi, och Per Samuelsson, professor i juridik.
Utgångspunkten att aktiebolag är ett problem skapade oro kring ett annars vällovligt projekt. Rapportens större syfte var nämligen att ta ett helhetsgrepp om det faktum att friskolesektorn domineras av aktiebolagsdrivna skolor. Vilket inte förutsågs då valfrihetsreformen infördes.
När rapporten nu har publicerats (21/3) blev dock resultatet något oväntat. Rapportförfattarna valde att gå emot direktiven och rekommenderar att aktiebolag inte ska förbjudas. Tvärtom konstaterar de att aktiebolag i många avseenden kan vara ett bra sätt att organisera en verksamhet, även om den inte sker i vinstsyfte.
Men framför allt vore ett aktiebolagsförbud poänglöst. ”Inga av de problem som man har förknippat med friskolorna försvinner av att du tvingar bort aktiebolagen”, förklarar Anne-Marie Pålsson till SVT (20/3). Problemen beror i stället på hur de marknadsmekanismer som skolvalet bygger på fungerar.
Huvudproblemet är att de målsättningar som finns i skollagen är för oprecisa för att kunna användas vid granskning och uppföljning. Och det är inte bara ett problem för friskolor utan alla skolor. Rapportförfattarna sammanfattar det som att vi har infört målstyrning, men utan några mål att styra mot. Som Pålsson skrev då utredningen tillsattes är målkatalogen i stället en ”en orgie i floskler och önsketänkande” (DN Debatt 28/5-21).
Därför föreslår de att en ny lag bör införas som reglerar alla huvudmän för skolverksamhet. I den bör tydliga målsättningar för skolverksamhet skrivas in så att den kan utvärderas av Skolinspektionen och Skolverket. Det vore en bra lösning för att kunna lyfta alla skolor till en högre standard och samtidigt ge möjlighet för en reglering av friskolorna som är mer anpassad efter dagens verklighet, med bland annat stora koncernbolag.
Pålssons och Samuelssons rapport diskuterar även andra förslag och lösningar som lyfts i skolfrågan. Vissa är bättre än andra, men på det hela taget ger utredningen ett välkommet fokus på faktiska sakfrågor. Att den så tydligt avfärdar frågan om skolornas driftsform kan förhoppningsvis höja nivån på den allmänna debatten.
För svensk skola har problem, och vissa av dem beror på hur valfriheten och friskolorna fungerar. Det behöver lösas, men inte genom att dra alla friskolor över en kam och hindra elever från att gå i de skolor dem själva önskar – även om de drivs av aktiebolag.