Myndigheters bekvämlighet eller ovilja ska inte gå före allmänhetens rätt till insyn. Det är dessvärre vad som riskerar att hända när Riksarkivet uppdaterar sina föreskrifter om förteckningar om utgående och inkommande e-post.
Riksarkivet ville förlänga lagringstiden till två år vilket mottogs väl av medieföretagen, medan berörda myndigheter protesterade. Anledningarna var att det potentiellt skulle leda till en ökad arbetsbörda med att hantera förfrågningar och att personuppgifter inte ska sparas längre än nödvändigt.
Det låter som svepskäl. En myndighet som inte har resurser att hantera förfrågningar kan införa en hanteringsavgift. Och personuppgifterna i e-postloggarna är just vad som gör dem intressanta för journalister eller en intresserad allmänhet. Det gör att samband och personintressen kan upptäckas eftersom loggarna visar tjänstemännens kontakter med såväl kollegor som externa aktörer. Där kan jäv och vänskapskorruption upptäckas.
Ett antal händelser visar på vikten av offentlighetsprincipen för att stävja jäv, vänskapskorruption och tjänstemannaaktivism. Nyligen uppdagades av SR (19/5) att Skolverkets generaldirektör Peter Fredriksson undanhållit information från Moderaterna på uppmaning av utbildningsministerns statssekreterare Erik Nilsson. Detta belyser en obekväm inställning från generaldirektörens sida som känner sig nödgad att stämma av med ministern innan en enkel fråga besvaras. Skolverkets självständighet kan ifrågasättas. Det är inte myndighetens uppgift att skydda ministern.
Ett annat exempel är när EU-kommissionen skulle ta fram ett nytt vapendirektiv och de utsedda svenska tjänstemännen drev förslag som gick på tvärs med riksdagens uttryckta vilja. Protokollen från EU-mötena blev först sekretessbelagda på justitieminister Morgan Johanssons (S) begäran, men kammarrätten offentliggjorde dem efter att en enskild person drivit process. I samband med vapendirektivet raderades även alla e-postmeddelanden mellan tjänstemännen på justitiedepartementet och Polismyndigheten innan en granskning kunde utföras.
En äldre händelse som gav stora rubriker 2014 var när dåvarande generaldirektören Dan Eliasson (S) tryckte på raderaknappen hos Försäkringskassan och miljontals e-postmeddelanden utplånades. Förutom att hindra allmänhetens rätt till information orsakade den drastiska åtgärden problem för brottsbekämpningen då flera fall försvårades av brist på bevis. Korruptionen gavs därmed utrymme att härja fritt.
Offentlighetsprincipen är en av stöttepelarna i vårt rättssamhälle. Myndigheter borde värna den, värdera den högre och rentav välkomna den. Den är en garant för vår demokrati. En lagringstid på två år för myndigheters e-postloggar är en god början.