Nyligen (SVT 23/5) gick Pensionärernas riksorganisation, PRO, ut och krävde omfattande förändringar av pensionssystemet. Tillsammans med SKPF pensionärerna och den socialdemokratiska tankesmedjan Tiden har PRO tagit fram förslag på bland annat höjda pensionsavgifter.
Problemet är att pensionssystem riskerar att bli ekonomiskt ohållbara. Då pensionärer utgör en stor andel av befolkningen blir det för kostsamt för att kunna försörjas av arbetande skattebetalare, som även finansierar resten av välfärdssystemet. Därför övergick Sverige på 1990-talet från ett förmånsbaserat system till ett avgiftssystem, där man betalar in till sin pension under arbetslivet.
Farhågor om låga pensioner har ändå lett riksdagspartierna till kortsiktiga ageranden. Förra hösten införde regeringen och riksdagens pensionsgrupp ett nytt inkomstpensionstillägg. Eftersom detta finansierades direkt ur statsbudgeten i stället för genom pensionsavgiften innebar det att man frångick livsinkomstprincipen.
Det är inte bara från regeringshåll som målet att tillfälligt höja pensionerna riskerar att skada systemet som helhet. Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna vill till exempel lägga ned riksdagens pensionsgrupp (SVT 23/5), trots att den skapar blocköverskridande stabilitet.
Värnande om den ekonomiska hållbarheten betyder dock inte att systemet inte kan eller bör justeras. Tyvärr är det alltför många inte kan nå en rimlig levnadsnivå på sin pension. Från borgerligt håll förespråkas bland annat sänkt skatt på pensionsinkomst. Då kommer en större del av pensionen till nytta.
Men det är inte omöjligt att även själva pensionsnivån måste öka. Exempelvis anser PRO att pensionsavgiften bör höjas från dagens 17,21 procent till 18,5 procent av lönen. Det är ett inte orimligt förslag. Den allmänna löneavgiften utgör numer den största delen av arbetsgivaravgiften. Denna borde delvis kunna överföras till pensionsavgiften utan att öka kostnaderna för arbetsgivarna. Allra helst i kombination med en allmän sänkning av löneavgiften.
En annan välkommen förändring vore att höja taket för pensionsgrundande inkomst. Efter en viss nivå bidrar inte lönen till högre pension, vilket missgynnar personer som behöver kompensera för en lägre inkomst tidigare i livet.
Tankesmedjan Timbros vd Benjamin Dousa har också föreslagit att en större del av pensionsavgiften ska gå till premiepension i stället för inkomstpension (SvD 18/2). Avkastningen på börsen har varit nästan fem gånger högre än uppräkningen av inkomstpensionen. Ett större genomslag för PPM skulle både öka pensionsnivån och stärka kopplingen till arbetsinkomsten.
Pensionssystemets syfte är att garantera människor en god levnad efter arbetslivet. När fler upplever det som för snålt måste problemen åtgärdas, men utan att överge principen om självfinansiering.