Ett nytt avgörande från Högsta förvaltningsdomstolen blottlägger hur felkonstruerad, och rent av skadlig, skatten på plastpåsar är.
Företaget Gaia BioMaterials i Helsingborg har utvecklat påsar av förnybara råvaror. Eftersom de inte är fossilbaserade bidrar påsarna till färre växthusgasutsläpp och är därtill nedbrytningsbara, vilket minskar miljöskadorna vid nedskräpning. Utvecklingen har även skett i samarbete med EU:s miljöprogram Life som bidragit med finansiering.
När platspåseskatten infördes 1 maj i fjol anpassade företaget påsarna för att bli mer hållbara. Skatten gäller nämligen bara engångskassar och inte påsar avsedda för ”varaktigt bruk”. Efter tester hos det statliga forskningsinstitutet Rise, godkändes den som flergångskasse då den bedömdes kunna nyttjas upp till 50 gånger. Men när Gaia ansökte om undantag från skatten hos Skatterättsnämnden blev det nej.
Nu har målet drivits hela vägen till Högsta förvaltningsdomstolen som fann (10/5) att Gaias påse är skattepliktig. Eftersom kassens ”konstruktion och materialval” inte skiljer sig från vanliga plastpåsar anser rätten att den inte är avsedd för varaktigt bruk. Felet är alltså att den ser ut som en vanlig plastkasse.
Att produkter som är speciellt utformade för att vara miljövänliga ändå straffbeskattas är direkt miljöskadligt. Enligt Gaias vd, Åke Rosén, tar domen ”i princip knäcken på hela vår utveckling av miljöanpassade plastpåsar” (Tidningen näringslivet 12/5). Detta lär inte vara ett problem enbart för Gaia, utan alla företag i branschen. Plastpåseskatten riskerar att leda till färre miljövänliga produkter överlag. 'Högsta förvaltningsdomstolen påpekar särskilt i domen att lagstiftningen inte ger ”utrymme för att väga in miljöaspekten vid prövningen”. Vi har alltså en miljöskatt som inte tar hänsyn till produktens miljöpåverkan.
Men skatten hämmar inte bara utvecklingen av miljövänliga alternativ, den har också ökat användningen av miljöskadliga produkter. Efter ett år har försäljningen av avfallspåsar på rulle, som inte omfattas av skatten, ökat kraftigt (SVT 4/5). Hos Ica har den ökat med 60 procent och hos Coop med hela 70 procent.
Dessa avfallspåsar i plast är betydligt sämre för miljön än de gamla kassarna som ofta tillverkas av sockerrör eller återvunnen plast. Dessutom importeras en stor del av avfallspåsarna från bland annat Kina. En utveckling som Lars Eriksson, professor i industridesign vid högskolan i Jönköping, varnar för kommer öka.
Plastpåseskatten är en sorgligt passande symbol för regeringens miljöpolitik. Den hämmar faktiskt utsläppsminskande innovationer och produkter samtidigt som den struntar i de stora miljöproblemen. Det är helt enkelt den sämsta sortens symbolpolitik.