Vissa, som Anders Ygeman (S), talar öppet om att likt Danmark bygga bort områden med hög andel utomnordiska invandrare. Andra som Liberalernas Johan Pehrson ligger ideologiskt nära danskarna när han föreslår obligatorisk språkförskola för tvååringar. Klart är att fler och fler svenska politiker vill se en politik för assimilering, precis som i Danmark.
Men kan Sverige verkligen ta efter Danmark och förvänta sig liknande resultat? Tittar man på statistik kring migration och demografi skiljer sig Sverige och Danmark åt. Statistiken ser lite olika ut i de två länderna, men det torde vara okontroversiellt att hävda att invandring och utanförskap är mycket mer omfattande företeelser i Sverige än i Danmark.
Enligt OECD är drygt 20 procent av Sveriges befolkning födda i ett annat land. För Danmark är motsvarande siffra drygt 10 procent – som Sverige under tidigt 90-tal. I absoluta tal handlar det om två miljoner människor i Sverige, men bara drygt 600 000 i Danmark. Det gör också att det danska utanförskapet är mycket mindre än det svenska. I de danska utpekade bostadsområden, där ”ghettolagar” nu används, bor inte fler än runt 50 000 personer. I Sverige bor över en halv miljon människor i utsatta områden.
Rent demografiskt skulle det danska målet att ha max 30 procent med utomnordisk härkomst i ett bostadsområde vara svårt att genomföra i Sverige. Lägger man ihop grupperna utrikesfödda med barn till utländska föräldrar blir andelen över 30 procent av den totala befolkningen. I flera åldersgrupper är andelen större än 40 procent, vilket också gäller i de tre storstadsområdena. Man kan ställa sig frågan om Sverige har en tillräckligt stor majoritetsbefolkning för att lyckas med assimilering.
Skillnaderna mellan Danmark och Sverige kommer dessutom att fortsätta att öka – och i allt snabbare takt. Genom att Sverige från början har en mycket större invandrad befolkning får vi också en fortsatt större anhörig- och arbetskraftsinvandring. Till Sverige invandrade förra året fler än 90 000 människor. Det är alltså nästan en sjättedel av Danmarks totala utrikesfödda befolkning – på ett enda år.
I Danmark finns som bekant också en politisk samsyn om att migrationen till landet ska minimeras. I asylinvandringen har de danska Socialdemokraterna till och med en nollvision. Förra året beviljades drygt 600 personer asyl i Danmark. I Sverige fick drygt 7 000 asyl under samma tid.
På punkt efter punkt går skillnaderna igen. Danska myndigheter ställer stora krav för att dela ut danska medborgarskap. Som exempel fick 6 483 personer danskt medborgarskap under 2021. Under samma år fick fler än 70 000 personer svenskt medborgarskap.
Sverige och Danmark har idag helt olika utgångslägen för integration och skillnaden kommer att öka. Dansk politik kommer inte enkelt att kunna överföras på Sverige.