Nu ska både livstidsförlängning för befintlig kärnkraft och regelverket för småskalig kärnkraft (SMR) utredas. Ett överraskande besked. Dels för att såväl statsministern som ministerduon tidigare har argumenterat mot kärnkraft och för höga priser på energi, dels för att SSM förnekade att den har fått något sådant direktiv.
Lägg därtill att livstidsförlängning inte är en fråga för SSM då svenska kärnkraftslicenser inte är tidsbegränsade och SMR kräver minimala regeländringar. Det finns alltså inget att utreda.
Utöver att myndigheten trots regeringens utspel inte fått något direktiv och att det inte finns något att utreda påstod Farmanbar även att diffusa ”myndigheter” gjort bedömningen att SMR inte är kommersiellt gångbar förrän om 15 till 20 år. En titt på omvärlden ger vid handen att Farmanbar har fel. Ett rimligt antagande är alltså att S siktar på att fördröja SMR i minst 15 år, men att de nu innan valet låtsas vara resonliga.
Regeringens besked sker alltså inte av omsorg om vårt land eller oss som bor här, utan av omsorg om Socialdemokraternas opinionssiffror. Är det valrörelse så är det. De små bidrag som S nu försöker köpa människors röster med är heller inte i närheten av de kostnader som S med stödpartier redan har lagt i människors knä, i form av nedlagda reaktorer, höga skatter och yvigt tal om elektrifiering.
När det gällde bredbandsutbyggnaden kunde regeringen skjuta till pengar men när det gäller de 670 miljarder som elnätsutbyggnaden kräver fram till 2045 för att möta politikens krav roffar staten bara åt sig pengar och låter konsumenterna stå för fiolerna. Detta trots att moms och skatt på el årligen inbringar 33 miljarder till statens kassakista.
Före valrörelsen höll S sig till sitt kongressbeslut om avvecklad kärnkraft. Det enda obekväma budskap som behållits är Farmanbars uppmaning att tilläggsisolera huset och byta fönster. För vilka pengar då? Och hur? Det är inget som görs över en förmiddag.
Även Dagens Nyheter har på ledarplats uttryckt att människor bör duscha mindre, byta fönster och sluta okynnestorktumla. Det finns få i elprisområde tre och nog ingen i område fyra som torktumlar i onödan med dagens priser. Det är tydligt att de luftslott och elfenbenstorn DN:s ledarsida och våra ministrar bor i är väl isolerade mot såväl kyla som verklighetsintryck.
Trots att konsekvenserna för såväl företag som hushåll riskerar att bli oöverstigliga är frågan om både tillgång och pris på el alltså rakt igenom undermåligt hanterad. Så undermåligt att det går att ifrågasätta hur mycket ministrarna kan fabulera för att vinna valet.
Det är dags att dra i nödbromsen. Högkostnadsskydd på el är bra, men det räcker inte. Moms och energiskatt behöver få ett tak om en krona per kWh, helst strykas, och politiken får betala för sina krav på nätägarna och på så vis få ner nätavgifterna.