Beslutet och kostnaden för kommunens advokatutredning i samband med SVT:s Uppdrag granskning har kritiserats. Thomas Kronståhl (S) har som svar på kritiken sagt att de tack vare utredningen kunde svara på nästan alla frågor som uppkom efter programmet. Var utredningen främst en del av en kommunens krishantering? Utredningens kostnad är väl investerade pengar om det leder till att felaktigheter synliggörs och åtgärdas. Och slöseri om kostnaden hamnar på PR-kontot.
Mycket lite har sagts och gjorts för att ändra på saker efter den kritik som utredningen innehåller. De märkliga flygresorna ska ha upphört (utan att några fel har erkänts från kommunen). Man har också konstaterat att Harald Hjalmarsson kan ha gjort sig skyldig till lagbrott (utan att kommunen gör någon anmälan). Men rapporten innehåller kritik och synpunkter mot kommunen på många fler punkter.
Utredningen påpekar att bostäder inte var tillåtna i detaljplanen innan Slottsholmen såldes. Och att det kan vara därför inga andra exploatörer var intresserade. Först efter att man valt köpare tillåter man bostäder. Rapporten konstaterar att det kan röra sig om vänskapskorruption även i fall där straffbara handlingar inte kan påvisas.
Den kritiserar att försäljningen av fastigheten varken skedde med öppen budgivning eller med oberoende marknadsvärdering. Samt det faktum att exploateringsavtalet inte innehöll några villkor som kan ställa krav på att köparen färdigställer sin del av planen.
Avseende utlämnande av offentliga handlingar framförs kritik på flera punkter. Utöver Harald Hjalmarssons famösa manöver kritiseras att det saknas skriftlig rutin i dessa ärenden. Samt att det liggande förslaget på rutin har ett antal brister.
Vidare kritiseras att de tjänstemän, som ska vara opartiska, deltar i författande av debattartiklar i syfte att driva opinion i politiska frågor. Detta i samråd med en ledande politiker. Kritik framförs också för bristande transparens avseende när politiker agerar i egenskap av privatperson.
Även om inga olagligheter har begåtts synes det uppenbart hur olämpliga dessa beteenden är i etisk och demokratisk mening. (Detta innefattar även tjänstemän som driver fram politiskt vinklat beslutsunderlag, vilket dock inte behandlas i rapporten.) Men lika uppenbart är det inte för alla makthavare i kommunen. Den förra kommundirektören insåg inte det olämpliga då, men har klädsamt insett det i efterhand. Hjalmarsson har inte visat någon självkritik på området. Samhällsbyggnadschefen verkar inte ha fått frågan. Här finns ett uppenbart behov av utbildning. Med tydliga riktlinjer och etisk policy kring rollfördelning mellan tjänstemän, politiker och privatpersoner.
Frågan är vad kommunen drar för slutsatser av kritiken. I Kronståhls beslut att beställa utredningen är motivet att det ”kommit fram uppgifter som kan föranleda åtgärder från kommunens sida”. Det är därför på sin plats att han redovisar vilka åtgärder kommunen behöver utföra. Det är dags att låta utredningen leda till faktiska förändringar.