"Riskområden som pekas ut i rapporten är byggsektorn, inköp och upphandling, liksom den växande floran av kommunala bolag. Samt de nya riskområdena välfärdsbrottslighet och påverkan genom hot och trakasserier." Genrebild.
En vanlig bild är att korruption är ovanligt i Sverige. Det finns en sanning i den bilden utifrån internationella undersökningar. Men att vi har en – relativt – låg korruption kan ge oss en idealiserad bild av läget i landet. Att det är bedrövligt i många andra länder bevisar ju inte att det är bra här. Dessutom brukar undersökningarna inte mäta de vanligaste formerna av korruption, såsom nepotism och vänskapskorruption, vilka är lika förtroendeskadliga som de mer ovanliga mutbrotten.
Här finns alltså ett stort mörkertal – jämförelserna riskerar att grovt underskatta korruptionens utbredning i Sverige. Och mörkertalet blir dessutom ännu större på grund av att brottsmisstankarna om korruption är kraftigt underanmälda inom kommuner jämfört med statliga myndigheter.
Detta är några saker som konstateras i den rapport som Statskontoret nyligen tagit fram om korruption och arbetet för att motverka det inom kommuner och regioner. Det är en gedigen kunskapsöversikt som även innehåller ny kunskap från egna undersökningar.
Rapporten konstaterar att kommunerna måste bli bättre på att motverka korruption och att riskmedvetenheten behöver höjas i alla verksamheter. Till den huvudsakliga analysen i rapporten hör också att det florerar en för snäv bild av vad korruption är, varför oegentligheter missas.
Riskområden som pekas ut i rapporten är byggsektorn, inköp och upphandling, liksom den växande floran av kommunala bolag. Samt de nya riskområdena välfärdsbrottslighet och påverkan genom hot och trakasserier.
Nästan varannan kommun saknar en analys för riskerna för korruption och oegentligheter i sina verksamheter. Och i de fall kommunen tagit fram riktlinjer för att motverka korruption är det ofta oklart om de används och ger något stöd i det praktiska arbetet. Vidare är ansvaret på området inte tydligt placerat inom kommunen och arbetet bedrivs sällan kontinuerligt. Kunskapen på området inom kommunerna är dessutom ofta eftersatt.
"Utifrån befintliga risker och brister tar rapporten fram ett antal rekommendationer. Såsom att motverka riskerna med analyser, anmälningar, utbildningar och kunskapsspridning. Vidare finns rekommendationer för att skapa ett öppet samtalsklimat i frågorna för att motverka tystnadskultur."
Utifrån befintliga risker och brister tar rapporten fram ett antal rekommendationer. Såsom att motverka riskerna med analyser, anmälningar, utbildningar och kunskapsspridning. Vidare finns rekommendationer för att skapa ett öppet samtalsklimat i frågorna för att motverka tystnadskultur. Och för att skapa en förståelse hos politiker och tjänstemän för vad korruption faktiskt är, med dess breda natur.
Rapportens allra första rekommendation är att tydliggöra ledningens ansvar. SKR har med tiden skärpt sin syn på vad som ska ingå i kommunernas interna styrning, såsom interna kontroller för att motverka korruption. Det är politiker i styrelser och nämnder som ansvarar för internkontrollen. Och kommunrevisorernas ansvar att granska om kontrollen efterlevs och är tillräcklig.
Inom vår kommun har attityden hos enskilda politiker länge varit att slå ifrån sig när motiverad kritik om nepotism och vänskapskorruption förekommit. Och förekomsten av brottslig korruption har man sällan velat tala om. Kanske är det för att man inte vill kliva folk på tårna. Men om det är denna drivkraften som styr förhållningssättet så förstärker man den grund som finns för att den kommunala korruptionen kan frodas.
Samtidigt är denna attityd i linje med hur svaren brukar se ut i kommunsverige, vilket konstateras i Statskontorets utredning. I de undersökningar som genomförts svarar kommunala beslutsfattare att man upplever att det är väldigt ovanligt att man själv eller andra beslutsfattare stöter på otillbörliga erbjudanden.
"När svenska medborgare fått frågan så tror över hälften att det är vanligt med korruption och nepotism i kommunerna. Endast en sjättedel av medborgarna trodde att kommunen de bodde i var fri från korruption." Genrebild.
När svenska medborgare fått frågan så tror över hälften att det är vanligt med korruption och nepotism i kommunerna. Endast en sjättedel av medborgarna trodde att kommunen de bodde i var fri från korruption.
En förklaring till differensen mellan kommunala beslutsfattares och medborgarnas uppfattning (samt den forskning som faktiskt finns på området) handlar sannolikt om olika syn på vad korruption är för något.
Oavsett skälen till att kommunens företrädare ofta slår ifrån sig så är det tydligt att det behövs en attitydförändring. Vi behöver kunna tala öppet om att det sannolikt förekommer korruption även här. Och därefter tala tydligare om vad man gör för att minska det. Statskontorets rapport kan man hålla i handen både för vägledning, och som en källa man kan hänvisa till när det blir obehagligt att tala om korruption i lokalsamhället.
Korruption handlar om tillit, eller bristen på detsamma. Den enorma klyftan i synen på korruption mellan medborgare och kommunala företrädare är förtroendeskadlig i sig. Det fordrar förändrade attityder inom kommunen.
Jakob Styrenius, ledarskribent VT.