Då ägnade partiledare Nooshi Dadgostar mycket tid åt att förklara hur illa ett sådant förslag skulle vara för befintliga hyresgäster, trots att det inte alls omfattade dem. Men nu, däremot, har Hyreskommissionens utredning presenterats, som faktiskt omfattar alla hyresbostäder. Inte minst sätter den fingret på vad som är orättvist med hyrorna som i dag förhandlas kollektivt.
När hyrorna förhandlas mellan Hyresgästföreningen och hyresvärdarnas representanter tas sådant som underhållskostnader och hushållens betalningsförmåga med i beräkningen. Men generellt inte de boendes värderingar vad gäller kvalitet och geografiskt läge – det vill säga sådant som gör stor skillnad på en öppen marknad.
Effekten av att egenskaper som bostadens kvalitet och läge gör liten eller ingen skillnad blir kännbar och orättvis. Vissa attraktiva boenden får en relativt låg hyra, och blir ett kap för den som kan lägga vantarna på ett sådant. Samtidigt kan mindre attraktiva bostäder, till exempel i brottsutsatta områden, få en högre hyra än de egentligen är värda.
I teorin skulle detta innebära att även låginkomsttagare har råd med attraktiva boenden. Men när attraktiviteten inte ger utslag på hyran avspeglas den i stället i hur länge man måste stå i kö för att få ett förstahandskontrakt. När hyran för redan attraktiva bostäder dessutom är låg ökar efterfrågan, och kötiden, ännu mer.
Då lämnas nyanlända och unga med kort kötid att konkurrera om sådant som få andra vill ha, till en högre hyra än bostäderna är värda. Det ger knappast heller incitament för hyresvärdar att öka områdets attraktionskraft, eftersom de boende betalar för mer än vad de får.
Hyreskommissionen lämnar en del förslag för att öka lägets och kvalitetens betydelse, men ansvaret faller i grunden på parterna i hyresförhandlingarna.
Precis som fri hyressättning för nyproduktion ingår ökad betydelse för kvalitet och läge i januariöverenskommelsens reformerade hyresmodell. Även om avtalet inte längre gäller, eftersom Liberalerna lämnade, och trots att V tror sig ha förhandlat bort fri hyressättning kan det visa sig svårt att strunta i de välbehövliga förändringarna. Sverige har nämligen inkluderat båda frågorna i återhämtningsplanen, som krävs för att få ta del av EU:s coronastödpaket. Detta har uppmärksammats av analytikern Mats Engström i Altinget (30/6). Frågan om hyressättning råkar också vara en sådan ekonomisk strukturreform som tidigare har efterfrågats av EU-kommissionen.
Vad som händer med Sveriges coronastöd om ingen av förändringarna i hyressättningen genomförs är oklart. Men förändringarna behövs om inte annat för att landets hyresgäster ska slippa dras med orättvisa hyror.