Putin undviker att bråka med Natogrannar. Samtidigt kan organisationen inte ge fullt stöd till Ukraina, som ju inte är medlem. Till exempel har Nato nu sagt att direkt flygstöd från Polen skulle vara att gå för långt.
Händelseutvecklingen har fått bland annat Finlands politiker att tänka om. Där diskuteras nu öppet Natoansökan. Även i Sverige undrar allt fler varför vi inte tar tillfället och ansluter oss. I riksdagen finns redan en majoritet för en så kallad Natooption.
Och faktiskt verkar det till och med röra på sig inom socialdemokratin.
Daniel Färm, politisk chefredaktör på AiP skrev i en ledare att Sverige står inför ett säkerhetspolitiskt paradigmskifte och att Putin med all önskvärd tydlighet har visat att ett land inte kan räkna med att skonas från stormakternas spel bara för att det inte ingår i en militärallians. Färm erkände att ett av huvudargumenten för att Sverige skulle vara alliansfritt därmed föll. (AiP 28/2)
Daniel Suhonen, socialdemokratisk debattör, vänsterytter och chef för tankesmedjan Katalys, sa nyligen att ”läget har förändrats” och att ”vi kan inte balansera mellan demokrati och diktatur”. (Kvartals veckopanel 26/2).
Aftonbladets politiske chefredaktör, Anders Lindberg, har även han signalerat förflyttning. När Lindberg deltog i SR God morgon världen avfärdade han inte längre Natomedlemskap, utan menade att Sverige – och Socialdemokraterna – nu måste göra en ny analys av sin säkerhetspolitik.
Små steg, men de pekar i samma riktning. (SR 27/2)
Att gå med i Nato nu skulle knappast vara ett lappkast för svensk säkerhetspolitik. Det skulle snarare vara ett kvitto på en utveckling som pågått under årtionden. Putins agerande är en utlösande faktor som ingen kan ifrågasätta.
Ett av de sista argumenten mot svenskt medlemskap verkar dessutom vara på väg att försvinna. Det har länge hetat att Sverige inte kan gå med om inte Finland gör det, och att den finska opinionen är skeptisk.
Men enligt en färsk undersökning från finska Yle (påbörjad före krigsutbrottet) finns det nu en klar majoritet för Natomedlemskap i Finland. 53 procent av finländarna vill gå med. Majoriteten finns i alla finska partier utom Vänsterförbundet. Dessutom säger undersökningen att hela 66 procent av finländarna skulle säga ja, om också Sverige anslöt sig. (Yle 28/2)
Den senaste svenska undersökningen visade att 41 procent av de tillfrågade var för, och bara 35 procent emot. Kriget lär precis som i Finland ha ökat stödet. Om Sveriges och Finlands regeringar nu går med samtidigt kan de vara övertygade om att de har folkflertalet bakom sig. Så vad väntar Magdalena Andersson på? Att Putin inte vill att vi går med ytterligare ett starkt argument för att vi faktiskt ska göra det.