Det var i en intervju i Expressen på tisdagen (9/3) som Centerledaren Annie Lööf talade klarspråk om regeringsfrågan. Centerpartiet kommer inte stödja en regering som budgetförhandlar med Sverigedemokraterna. Tillsammans med öppningen mot S stänger detta uppenbart dörren för ett samarbete med Moderaterna och Kristdemokraterna.
Beskedet innebär välkommen konsumentupplysning, särskilt efter Annie Lööfs upprepade löften inför valet 2018 om att hon inte skulle släppa fram Stefan Löfven som statsminister. Varefter hon gjorde, exakt, just det. Ändå kan Centerledaren inte riktigt hålla sig från att försöka blanda bort korten, då hon också säger att partiet kan tänkas sitta i regering med både M och S.
Bilden av att Centerpartiet inte alls valt sida, klingar dock falskt tillsammans med det vidhållna avståndstagandet mot SD. Utan deras passiva stöd kan en ny Alliansregering i praktiken inte bildas. Då det skulle kräva antingen egen majoritet eller att den släpps fram av S – vilket knappast lär hända.
Även Vänsterpartiets inflytande på en potentiell S-MP-C-regering tonas ned. Den hårda gränsen mot SD sägs bero på fundamentala ideologiska skillnader, eftersom partiet är ”antiliberalt”. Samarbete med V anses däremot svårt på grund av skilda meningar kring den ekonomiska politiken.
Men oenigheten kring exempelvis skatter och valfrihet kan inte avfärdas som enbart praktiska detaljfrågor. Den beror också på grundläggande ideologiska skillnader. Vänsterpartiet är ett socialistiskt, tidigare kommunistiskt, parti – även det är ”antiliberalt”. Naturligtvis påverkar detta politiken.
Egentligen är det grundproblemet med Centerpartiets besked. Det innebär fortsatt samarbete med partier som driver helt olika politik, i synnerhet beträffande centerpartistiska kärnfrågor. Redan i dagsläget hotas till exempel äganderätten i skog och mark av regeringspartierna, utan att Centerpartiet förmår hindra det.
Resultaten av Centerns krav på stärkt ägande av skog blev skogsutredningen, som bland annat vill skydda ett 100 mil långt bälte fjällskog. Och trots att EU vill införa nya riktlinjer som riskerar att döma ut både svenskt skogsbruk och vattenkraft som miljömässigt ohållbart, förblir regeringen passiv.
Det är inte självklart att Centerpartiet skulle bli vinnare i en ny januariregering, när exempelvis Miljöpartiet kräver att få fördubbla mängden skyddad skog. Särskilt som det andra liberala mittenpartiet, Liberalerna, nu tycks gå åt andra hållet. Utan deras stöd blir Centerpartiet ensamt om att driva borgerlig politik i regeringen. Det bådar inte gott för den liberala reformagendan.