Kriser tenderar att leda till nationell samling, så även den här gången. Men på främst det ekonomiska området finns det en politisk konflikt, som blir kanske allra tydligast mellan M och S. Och skillnaden mellan regeringen och Moderaterna märks i inställningen till företagande. Den konflikten verkar sippra ned, från de övergripande utgångspunkterna till de konkreta förslagen där M bland annat väljer att prioritera utökad coronatestning.
På det övergripande planet strävar såväl S som M efter att näringslivet ska klara sig så helskinnat som möjligt genom krisen. Men även om målet är detsamma skiljer sig vägen dit. M-ledare Ulf Kristersson beskrev under onsdagens pressträff att han i det här läget ser statens roll som försäkringsbolagets. Socialdemokraterna verkar i stället snegla på ökat statligt ägande i företag (fPlus 27/4). Det lär vara resultatet av olika ideologiska utgångspunkter.
Moderaterna ser i stället hur de stora skatteinbetalningarna som svenska företag gör årligen har urholkat möjligheterna till att bygga upp buffertar i bolagen. Det gör att det inte är mer än rätt att staten också hjälper företagen i den svåra tiden. Det är ju trots allt näringslivets värdeskapande som har fyllt den statliga skattkistan. Och särskilt när krisen beror på statliga smittskyddsåtgärder under en pandemi, som ligger helt utanför bolagens kontroll, finns det skäl för staten att satsa. Socialdemokraterna lär ha en annan ingång – inbetalda skattepengar tillhör staten och minskat privat ägande är inte avskräckande.
De olika ställningstagandena gör i sin tur att M och S landar i två olika idéer om när det största krutet ska brännas. Moderaterna vill ha kraftfulla åtgärder snabbt – 100 miljarder kronor i månaden under den akuta fasen. Det finns dock en risk om staten använder stora resurser tidigt och krisen blir långvarig. M prioriterar vidare att minska osäkerheten i samhället, främst med utökade tester av vilka som är smittade eller ej. Partiet avsätter sex miljarder kronor till tester, regeringen en miljard. Moderaterna föreslår även att det tas fram en strategi för den dagen det är dags att börja öppna samhället. Och med statliga stöd och mer information, resonerar Kristersson, kan företag övervintra.
Socialdemokraterna verkar däremot inte dra sig för att vänta med fler åtgärder, vilket är en logisk åtgärd om statliga resurser sparas till när företagens kris har fördjupats och det kan bli aktuellt med ökat statlig ägande. Så kanske kokar hela striden om vårbudgeten ner till frågan om det är eftersträvansvärt med ökat statligt ägande av företag, eller ej.
Coronapandemin påverkar samhället. Men hur omvälvande krisen blir för företagen är delvis ett vägval som politikerna gör, och den frågan avgörs ytterst av riksdagen.