Det var efter långa förhandlingar som företrädare för tre oppositionspartier till slut kunde meddela att de kommit överens om höstbudgeten (SVT 16/11). Då riksdagens finansutskott den 18 november beslutar om sitt budgetbetänkande kommer alltså M, KD och SD att lägga en gemensam reservation.
Oppositionens skuggbudget innehåller många viktiga satsningar som saknas från regeringen. Inte minst en mer långsiktig utveckling av Polisen som får 1,7 miljarder kronor mer från år 2024. Liksom en särskild lönesatsning på 400 miljoner.
Budgetalternativet inför också skattesänkningar för låg- och medelinkomsttagare redan nästa år om 8 miljarder kronor, och för pensionärer med 4,2 miljarder kronor. Därtill ska sjukvården få ytterligare 3,4 miljarder kronor.
Det hela finansieras genom en välkommen sanering av onödiga utgifter. Först och främst familjeveckan som beräknas kosta statskassan minst 3,5 miljarder kronor per år. Skuggbudgeten drar även ner på byggsubventioner, vilka främst skickar pengar rakt ner i fickan på stora byggbolag. Den innehåller också en utfasning av extratjänster, en i stort verkningslös arbetsmarknadsåtgärd, och ett stopp för statliga uppköp av skog.
Att de tre oppositionspartierna kunnat komma överens är en framgång. Det visar att de tillsammans kan bilda ett regeringsunderlag som på allvar utmanar Socialdemokraterna. Framför allt har det funnits en osäkerhet kring Sverigedemokraterna. Genom att ingå i överenskommelsen med M och KD visar sig SD nu som en pålitlig och ansvarstagande samarbetspartner.
Dock samlades inte hela oppositionen. Liberalerna meddelade att partiet i stället kommer lägga fram en egen budgetmotion. Skälet som angavs var att den samlade budgeten också innebär en sänkning av bränsleskatterna på måttliga 50 öre per liter. Enligt partiledaren Nyamko Sabuni skulle det skicka fel signal.
Liberalernas beslut skickar dock också signaler. Dels förstärks osäkerheten om partiet verkligen kommer stödja en borgerlig regering efter valet om det inte kan kompromissa om budgeten. Det är särskilt allvarligt eftersom L ännu brottas med svaga opinionssiffror och motståndare till Sabunis linje i regeringsfrågan toppar listorna i tunga distrikt, såsom Stockholm, Uppsala och Göteborg.
Dels visar motiveringen att Liberalerna förblir ett storstadsparti, trots försöket att lansera en egen landsbygdspolitik i september. De höga bränslepriserna är ett gissel för boende på landsbygden eftersom det inte finns några realistiska transportalternativ. Därför har det heller inte någon stark klimatpåverkan eftersom människor använder bilen ändå.
Förhoppningsvis kommer Liberalerna ändå stödja oppositionsbudgeten i den slutgiltiga omröstningen. Det skulle behövas för att bygga upp såväl Sverige som partiets trovärdighet.