Brister i socialtjänsten

Arbetsgivare. Åtta av tio kommuner har brist på socialsekreterare.

Arbetsgivare. Åtta av tio kommuner har brist på socialsekreterare.

Foto: Ingvar Karmhed / SvD / TT

Ledare2017-01-12 05:55
Detta är en ledare. VT:s ledarsida är oberoende moderat.

I fjol sa minst 1 400 socialsekreterare upp sig från sina jobb. Följden är att åtta av tio kommuner har brist på socialsekreterare. Det visar en undersökning från Dagens Samhälle.

Arbetsmiljöverket har granskat socialsekreterares arbetsmiljö. Resultatet är inte särskilt förvånande. Socialsekreterare har länge varit ett slitsamt yrke, och det har blivit värre de senaste åren. Granskningen visar att arbetsbelastningen leder till sjukskrivningar och hög personalomsättning.

Flykten från yrket påverkar verksamheten. Nyutexaminerade socialsekreterare tvingas ta sig an komplicerade fall, tiden för brådskande barnutredningar förlängs. Utredningarnas kvalitet blir sämre och stressen hög för de anställda.

Socialsekreterare är inte det enda bristyrket i den kommunala sektorn. Inom sjukvården är det brist på läkare, sjuksköterskor och specialistsjuksköterskor. Det är därför inte förvånande att samma ”lösning” presenteras för att åtgärda problematiken: att hyra in personal.

63 procent av alla kommuner hyr in socialsekreterare. Konsulterna har betydligt högre lön, och säkerligen i många fall bättre kontroll över sin arbetssituation då konsultbolagen enklare kan styra arbetsbördan.

Resultatet av att hyra in konsulter från bemanningsföretag är dock detsamma som inom vården – notan skenar. När kommunernas inhyrning av personal övergår från att vara en tillfällig lösning till att bli en permanent del av verksamheten gör man sig själv en björntjänst. Vem vill jobba som ”vanlig socialsekreterare” om man kan få en långt mycket högre lön som konsult?

Trots att många kommuner lockar med högre lön, bättre stöd till nyanställda och till och med kortare arbetstid, väljer folk att sluta. Det är inte så konstigt. Om man jobbar på en arbetsplats som går på knäna blir följden frustration och stress som man tar med sig hem även om man slutar en timme tidigare.

Akademikerförbundet SSR:s förhandlingschef Markus Furuberg berättar att en del kommuner väljer att höja lönen, men att ett par tusen extra inte är tillräckligt. ”Socialsekreterare som går till bemanningsföretag eller till jobb i statlig sektor kan höja sin lön med 10 000 kronor”.

Att många socialsekreterare går vidare till jobb inom andra bristområden, exempelvis hos Migrationsverket eller i skolan, går inte att göra mycket åt. Men genom att betala löner som de anställda gjort sig förtjänta av skulle fler välja att fortsätta det viktiga arbetet som socialsekreterare.

Kommunerna måste också sluta att ta in konsulter för att lösa ordinarie arbetsuppgifter. Gör man så försätter kommunerna sig i en rävsax som är svår att ta sig ut. Se bara på problemet på med stafettläkare inom vården.