"Det är inga sötebrödsdagar som väntar kommunen under mandatperioden. Vikten av ordentliga prioriteringar och marginaler i budgeten är uppenbar", skriver ledarskribenten.
Det är inte nödvändigtvis ett problem. Men det avgående styret har under denna övergångsperiod goda skäl att vara lyhörda för den tillträdande majoritetens vilja och synpunkter.
Det nytillsatta fullmäktige har all demokratisk rätt att helt riva upp och ändra budgeten för nästa år. Och har dessutom en skyldighet att fastställa den slutliga budgeten. Men det är inte optimalt för kommunens förvaltningar att så sent inpå det nya året göra stora ändringar, då de behöver kunna planera verksamheten i förväg. Av praktiska skäl har alltså det nya fullmäktige, med Westerviksalliansen och SD i majoritet, ett måttligt inflytande över budgetens utformning under den kommande tiden.
WP och L har ju som tidigare samarbetspartners haft visst inflytande över budgeten. Medan samtliga 26 yrkanden från M, KD och SD röstades ned av den dåvarande majoriteten. Dessa förslag återkommer inte per automatik i kommande budgetar. I opposition behöver man inte ta ansvar för helheten, eller förhandla förslagen med resten av koalitionen.
Men det kommer ändå att vara intressant att följa vilka förslag från den dåvarande oppositionen som återkommer i ledande ställning. Bland annat föreslog Moderaterna att två procents överskott ska uppnås under planeringsperioden de närmaste åren.
Det man nu avser göra i den slutliga justeringen av budgeten är att öka ramanslagen till förvaltningarna på grund av inflation och kostnadshöjningar. Argumentet från tjänstemannasidan är inte minst att lokalkostnaderna ökat.
Detta påpekande är värt att ta med sig. När investeringar diskuteras i Västervik är vissa folkvalda snabba med att påpeka skillnaden mellan kostnader och investeringar. Och förträffligheten med att kommunala bolag står för lånen och investeringarna. Det är lite si och så med den saken, när det kommunala fastighetsbolaget plötsligt behöver chockhöja hyrorna för kommunens verksamheter.
Budgetökningen på 42 miljoner finansieras genom att ta från resultatutjämningsreserven. Det är inte fel att använda reserven i detta läge. Den är till för att jämna ut goda och dåliga år. Men reserven, liksom resultatutjämningsfonden som i våras på tveksamma grunder fick finansiera en pandemibonus till kommunanställda, kommer snart att tömmas helt om inte framtida budgetar blir mer återhållsamma.
Istället för att planera för framtiden och prioritera mellan kostnader släppte den tidigare majoriteten i somras fram en budget med alldeles för litet överskott och som inte tog hänsyn till ökande kostnader. Kostnadsökningar som ledarsidan redan då konstaterade var avsevärt högre än det budgeterade överskottet. Hade det avgående styret prioriterat ordning i finanserna istället för att fläska till med en valbudget hade man sluppit dränera reserverna.
Jakob Styrenius, ledarskribent VT.
Det är inga sötebrödsdagar som väntar kommunen under mandatperioden. Vikten av ordentliga prioriteringar och marginaler i budgeten är uppenbar. Men något bättre svar på utmaningarna än att lämna över till förvaltningarna hur man ska minska kostnaderna synes varken finnas i det gamla eller nya styret.
Det vore en smula ironiskt om det är ett borgerligt styre som höjer skatten ordentligt de närmaste åren. Istället för att prioritera mellan kostnader utifrån politisk övertygelse.