I områden som präglas av social oro tillhör det inte ovanligheterna att blåljuspersonal möts av våld och hot. I vissa fall är risken för våld så pass stor att ambulans och brandkår behöver invänta polisbeskydd innan de vågar ge sig in i ett område. Det var vad som skedde lördagen den 16 juli i Uppsala.
Natten till lördagen fick brandkåren ett larm om en lägenhetsbrand i Valsätra. På grund av stenkastning och bilbränder i Gottsunda och Valsätra fick brandkåren invänta poliseskort innan de kunde komma fram. Senare under natten dog mannen som befann sig i lägenheten. Enligt Uppsalas brandchef Anders Ahlström innebar oroligheterna att insatsen fördröjdes med 13–15 minuter (Aftonbladet 18/7). En utredning har påbörjats för att ta reda på om mannens liv hade kunnat räddas.
Det är ingen slump att det var i just Gottsunda/Valsätra som någon tvingades vänta längre än nödvändigt på hjälp. Enligt en rapport som Rikspolisstyrelsen släppte i februari är det ett av Sveriges utsatta områden, ett område som präglas av lokal kriminell påverkan.
Det är knappast i välmående Djursholm eller på Östermalm som blåljuspersonal behöver invänta assistans från polisen innan de kan komma fram och hjälpa någon i nöd. Det är i stadsdelar som Tensta i Stockholm, Araby utanför Växjö och Skäggetorp nära Linköping. Trygghet och säkerhet har blivit en klassfråga, något för de som har råd att flytta till ”rätt” områden. Det kan inte tillåtas fortgå.
De som attackerar blåljuspersonal måste stoppas, men hur?
I våras föreslog Moderaterna att straffen bör höjas för de som attackerar blåljuspersonal. Partiet vill att hot och våld mot tjänsteman ska ge åtminstone sex månaders fängelsestraff och att fler yrken ska omfattas av lagen. Det är fullt rimligt med tuffare straff men först och främst måste de som begår brotten gripas.
På onsdagen uppdagades det att under oroligheterna i Gottsunda och Valsätra lät polisen bli att konfrontera de som kastade sten och brände bilar. Det vittnade en polis om som var med under insatsen (UNT 20/7). Andrew Tomkinson, kommissarie vid Uppsalapolisen, sade till Upsala Nya Tidning att ingripanden kunde ha lett till än värre våldsamheter. Han menade att första prioritet var att se till att räddningspersonal kunde komma fram (20/7).
Om polisens hantering av händelsen i Uppsala är talande för hur det ser ut på fler håll i Sverige spelar det ingen roll hur många förslag och utspel som politiker kommer med. Självklart är det viktigt att polisen ska bana väg för räddningspersonal. Men det är också nödvändigt att gripa sådana som gör sig skyldiga till brott. Annars finns det en risk att händelserna upprepas vid ett senare tillfälle. Och att de som bor i Sveriges utsatta områden återigen tvingas att vänta på att ambulans och brandkår ska komma.