Forskarnas allvarliga slutsats är att Brå ska ha anpassat sina rapporter efter politiken.
Vad Brå granskar är i viss mån alltid politiskt styrt. Det visar de senaste årens hätska debatt om listning av förövares ursprung. Från 2005 till i våras studerade inte Brå kopplingen mellan brottslighet och härkomst. En del, likt justitieminister Morgan Johansson (SVT 15/1 2017), hävdade att det inte heller fanns någon anledning att göra det. Johansson ansåg att den typen av uppgifter inte skulle tillföra någon värdefull kunskap för att förbättra samhället. Andra, likt den tidigare riksdagsledamoten för Centern, Staffan Danielsson, argumenterade för att fakta behövs för att undvika spekulationer. Ju mer vi vet desto bättre, helt enkelt. Oavsett om Brå studerar ursprung eller ej finns således kritiker.
Den politiska påverkan som forskarna på Linköpings universitet har identifierat är dock av en annan, allvarligare, art. I universitetsstudien beskrivs hur Brås ledning har utövat påtryckningar ”för att ändra rön som av politiska, ideologiska eller andra skäl inte varit önskvärda.” En av de mer uppseendeväckande incidenter som beskrivs i studien kommer ifrån en före detta anställd. Vid ett tillfälle ska den intervjuade och generaldirektören ha blivit uppkallade till justitiedepartementet för ett samtal med krav om att en rapport skulle ”rättas”.
Har Brås slutsatser gått igenom närmast en politisk censur är det mycket allvarligt. Det betyder i så fall att det underlag som politiker och allmänhet har förlitat sig på har varit tillrättalagt av makten. Det måste förutsättas att det nu grundligt utreds om justitiedepartementet har utövat påtryckning.
Studien från Linköpings universitet identifierar också något som är relevant i fler sammanhang än enbart det aktuella. Ett problem är att Brå är en myndighet som förväntas fungera likt en fristående forskningsinstitution. Brå lyder under justitiedepartementet, vars kärnfrågor granskas av Brå. Det är en ordning som gör att det finns en inbyggd spänning mellan departementet och myndigheten. Kanske bör huvudmannaskapet för Brå flyttas till någon annan institution.
Samtidigt finns andra kopplingar – som mellan Brå och Polisen samt akademien, i form av kriminologer på Stockholms universitet. Och var det än finns kopplingar riskerar dessa att färga studier i någon riktning.
Problem på Brå uppstår inte heller i ett vakuum. Riksdagen beslutade i början av 2018 att tjänstemannaansvaret ska återinföras. Ett av argumenten för det var att minska politikernas möjligheter att påverka tjänstemännen. Situationen återknyter på det sättet till hela det problemkomplex som finns kring myndighetsutövningen i dag.
Två förebyggande råd för framtiden är stärkt tjänstemannaroll och självständiga institutioner.