Bokläsningen kräver en motståndsrörelse

Läsning förbättrar vårt ordförråd, vårt närminne och vår förmåga att sätta oss in i andra människors perspektiv.

Läsning ökar vår koncentrationsförmåga. Vi blir bättre på att stänga ute brus och fokusera på en sak. Viktiga färdigheter i internetåldern. Men ändå minskar läsandet, både hos barn och vuxna.

Läsning ökar vår koncentrationsförmåga. Vi blir bättre på att stänga ute brus och fokusera på en sak. Viktiga färdigheter i internetåldern. Men ändå minskar läsandet, både hos barn och vuxna.

Foto: Christine Olsson/TT

Ledare2022-03-21 05:00
Detta är en ledare. VT:s ledarsida är oberoende moderat.

Särskilt viktigt i vår tid är att läsning också ökar vår koncentrationsförmåga. Vi blir bättre på att stänga ute brus och fokusera på en sak. Livsviktiga färdigheter för den som vill överleva i internetåldern.

Men trots allt detta vet vi att läsningen stadigt minskar. Enligt Statistiska centralbyrån har den minskat under många år – men särskilt sedan de smarta telefonerna och surfplattorna slog igenom runt 2008. Den stora orsaken är förstås internet med lättillgängliga spel och filmer. Men utvecklingen har sannolikt snabbats på av ett förakt för läsning som finns lite varstans i samhället.

Till och med i skolan är läsningen satt på undantag. En lärare aktiv på Twitter berättade om hur hans klasser sluppit att läsa romaner efter protester från föräldrarna. Att halvt vuxna ungdomar skulle behöva traggla sig igenom en relativt lättläst roman uppfattades som otidsenligt på gränsen till kränkande. Inte konstigt att många elever som lämnar grundskola och gymnasium idag har inte någon vana att läsa längre texter. Det blir särskilt märkbart på universiteten där nya studenter har svårt att ta till sig litteratur och formulera egna tankar.

Kanske ska man inte vara helt överraskad av att varken elever eller föräldrar prioriterar bokläsning. Det är lätt att hitta exempel på lärare och pedagoger som inte heller gör det. Läsning kan ju vara så mycket idag. Att läsa manualer och att läsa på internet – varför skulle det vara mindre fint än att läsa romaner? Dessutom ökar ju faktiskt ljudböckerna. Ungefär så brukar argumenten låta.

I senaste numret av Axess (2/2002) drar författaren Torbjörn Elensky ändå en lans för läsningen. I essän ”Att läsa är att leva” vill han att vi inte ska nöja oss med att ljudbokslyssnadet ökar. Att bara lyssna på en bok är inte samma mentala träning som att läsa och själv göra alla kopplingar i huvudet, menar Elensky. De av oss som har erfarenhet av att både läsa och lyssna på ljudböcker håller nog med. Det är två olika saker. Du tar inte till dig en ljudbok på samma sätt som en bok du faktiskt har läst.

Samtidigt har bokläsning alltid haft något av elitism över sig. Majoriteten av befolkningen har aldrig varit ivriga romanläsare. Frågan är hur vi bevarar läsningen som en någorlunda stor folkrörelse och inte bara en liten subkultur. Svaret ligger inte hos skolan allena. Elensky påminner om att det är i hemmen vi lär oss läsa. Så om vi vill att våra barn eller barnbarn ska bli läsande människor måste vi läsa för dem. Men också visa dem att vi faktiskt läser själva.

Här är vi många som har hemläxa att göra. Det är inte bara barn och ungdomar som ligger bakom rekordsiffrorna för streamingsajter, dataspel och annat tidsfördriv på internet. Vuxna har minst lika stor del i förändringen. Kanske har vi ibland till och med vant oss av vid att läsa? Vi väljer minsta motståndets lag och tittar på en Netflixserie i stället. Om läsningens kontrarevolution ska komma måste den börja hos oss själva.