Det som den rödgröna regeringen, Centerpartiet och Liberalerna beskriver som ett kraftfullt paket för de gröna näringarna liknar mer en utdelning av statliga växelpengar, varav mycket går till myndigheter. Bland annat får Skogsstyrelsen 5 miljoner kronor för att förbättra villkoren för skogsföretagare. Länsstyrelserna får 23 miljoner för ökad miljötillsyn. Och de stora pengarna går till att länsstyrelserna och Jordbruksverket ska bli bättre på – eller snarare klara av – att hantera EU-stöden. Till det går totalt 120 miljoner kronor.
Det är talande att den budgetsatsning som landsbygdsminister Jennie Nilsson (S) säger sig vara särskilt glad över är de 19 miljoner kronor som går till arbete med regelförenkling i livsmedelskedjan (ATL 25/9). Regeringen presenterar reformer som går loss på cirka 105 000 miljoner kronor. Och det landsbygdsministern kan framhålla är några miljoner som syftar till att myndigheterna ska sätta färre käppar i hjulen för företagare på landsbygden.
Större pengar läggs dock på åtgärder i det block som syftar till att hela landet ska leva. Men återigen är det inte några på allvar framåtsyftande reformer.
Det föreslås en årlig avsättning om 500 miljoner kronor till vägunderhåll där landsbygden prioriteras. Men orsaken till att det behövs är för att regeringen Löfven tidigare har underfinansierat underhållet. När regeringen lade infrastrukturpropositionen för 2018–2029 fattades det 25 miljarder kronor i vägunderhåll.
Liknande är situationen kring bredbandsutbyggnaden, som det föreslås läggas 1,4 miljarder kronor extra på under 2021. På många håll har koppartråden klippts, mobiltäckningen svajat länge och fiberutbyggnaden dröjt. Möjligheterna att ringa och vara uppkopplad till internet kan vara dåliga eller värre. I Sverige – en enhetsstat som har gett sig i kast med en snabb digitalisering även av det offentligas service – är bredbandssatsningar en förutsättning för tillväxt.
Likaså är pengarna till skötsel av leder och naturreservat sådant som borde ha gjorts för länge sedan. Att behovet överhuvudtaget finns tyder på att den skyddade naturen inte har vårdats enligt plan av ansvariga myndigheter. Det innebär att staten har löst in stora markområden, vilket minskar lokalbefolkningens möjligheter till sysselsättning och intäkter från jorden, utan att ha fullföljt skötselåtagandet.
Det som presenteras som satsningar på Sverige utanför storstäderna visar sig ofta vara uppfyllanden av redan ingångna åtaganden från det offentligas sida. Likt de miljarder i budgeten som regeringen avser att gå in med framöver i landsbygdsprogrammet, enbart för att täppa till de hål som uppstår när EU-pengarna minskar.
De rödgröna, C och L har förklätt nödvändiga investeringar som kraftfulla tillskott. Gjort en höna av en näve fjädrar.