Tanken är att arbetslösa med arbetsförmåga som i dag får försörjningsstöd i stället ska få en statlig dagpenning. Då flyttas ansvaret från kommunerna till staten, förklarar Kristdemokraternas ekonomiskpolitiska talesperson Jakob Forssmed och integrationspolitiska talesperson Sofia Damm i en debattartikel (SvD 2/12).
Den huvudsakliga anledningen till att många kommuner, vissa mer än andra, fått bära en stor börda när det gäller arbetslösa som lever på försörjningsstöd är regeringens migrations- och integrationspolitik. Många nyanlända saknar tillräcklig kompetens för att försörja sig genom arbete, även efter två år i statliga etableringsfasen, och då blir det kommunala försörjningsstödet det enda alternativet. I detta yttersta skyddsnät finns sedan endast svaga incitament för att övergå till att arbeta.
Med en dagpenning ges staten däremot möjlighet att ställa krav på varje persons deltagande i arbetsmarknadsåtgärder. Om Arbetsförmedlingen, som skulle ha ansvaret, då gör sitt jobb bör fler personer som levt på bidrag kunna arbeta och få en lön.
Att ersätta försörjningsstödet med en statlig dagpenning föreslogs redan 2011 av den så kallade Långtidsutredningen. Kristdemokraterna har också lanserat förslaget tidigare, i februari i år. Nu vill det bara till att KD söker stöd för förslaget.
Det går nämligen att vända ett växande bidragsberoende. Flera kommuner har lyckats väl. En av dem är Borås, som på eget initiativ varit noggrann med att ställa krav på de som söker bidrag. Detta i kombination med åtgärder för att upptäcka svartarbete eller annat fusk (DN 11/12 2019).
När det finns en tydlig strategi och resurser har alltså kommuner alla möjligheter att göra det jobb som KD nu vill lägga på staten. Kommunerna har dessutom större incitament än staten att göra ett ordentligt arbete, och inte bara för att försörjningsstödet är kommunala pengar. Bidragsberoende föder ett utanförskap som drabbar kommunen på många sätt. Det tenderar till exempel att skapa en växande oro och kriminalitet.
Värt att notera är också att Långtidsutredningen motiverade dagpenningen bland annat med att Arbetsförmedlingen hade så många kontor över hela landet, vilket stärkte den lokala anknytningen. Men den anknytningen finns på allt färre platser sedan Arbetsförmedlingen börjat avveckla en stor del av de mindre kontoren, delvis som en konsekvens av den arbetsmarknadspolitik som Centerpartiet drivit i regeringssamarbetet.
Att staten drar sig tillbaka från många kommuner är inte nödvändigtvis ett hinder för att den statliga dagpenningen ska fungera. Men det vill till att Arbetsförmedlingen tar uppdraget på allvar, om det införs.