Betala bidragen i tid

Ledare2017-08-15 06:05
Detta är en ledare. VT:s ledarsida är oberoende moderat.

Jordbruksverket har haft problem med ett nytt it-system, i kombination med en ny jordbrukspolitik. I slutändan har lantbrukare blivit lidande och behövt vänta i upp till två år på ersättning från myndigheten.

Totalt 700 miljoner kronor har Jordbruksverket kvar att dela ut till lantbrukare i hela landet. Det handlar exempelvis om EU-bidrag som skulle ha betalats redan 2015 och 2016. I maj satte landsbygdsminister Sven-Erik Bucht (S) en deadline i slutet av 2017 då alla Jordbruksverkets utbetalningar ska vara gjorda. Myndigheten hoppas kunna uppfylla ministerns krav.

Samtidigt som Jordbruksverket har brottats med tekniken och politiken har många lantbrukare tvingats lägga ut eget kapital eller låna för att täcka upp för de stöd som inte kommit. För aktörer i en bransch med små marginaler blir konsekvenserna stora när intäkter försenas.

Lantbrukarnas riksförbund, LRF, har förespråkat en dröjsmålsränta för att kompensera lantbrukarna för deras utgifter. Det är ett rimligt förslag, vilket skulle kompensera både för besväret att finna andra betalmedel och den rent ekonomiska förlust som de som tvingats låna pengar står inför. Räntan kan dessutom fungera som en morot för Jordbruksverket att faktiskt prioritera utbetalningarna, för att inte behöva betala ut pengar i onödan.

Många har vant sig vid dysfunktionella system hos myndigheter som skapar långa väntetider och försenade utbetalningar. Att stöd för 2015 går ut först 2017 är dock en extrem nivå även för en statlig verksamhet. Det är helt enkelt inte acceptabelt med så långa dröjsmål.

Tyvärr blir liknande situationer ofta fallet då politiker tar fram nya direktiv som myndigheter ska följa. Ett annat exempel är Försäkringskassans system för att motverka assistansfusk, vilket ledde till att mer pengar istället betalades ut utan kontroll. Det tar tid för myndigheter att anpassa verksamheten till nya direktiv, vilket politiker bör ha i åtanke innan de tar fram ytterligare sådana.

Det ironiska med Jordbruksverkets utbetalningar är att samma beteende inte alls accepteras i omvänd riktning. Staten och dess myndigheter är duktiga på att vara strikta med uppgifter och pengar som ska skickas in före ett visst datum. Det företag som använt fel momssats, enligt instruktioner från Skatteverket, får surt betala för sitt misstag utan förståelse från myndigheter. Allt enligt filosofin att både en del av dina inkomster och de bidrag som betalas ut egentligen är statliga medel.

Stöd som betalas ut till lantbrukare ska kunna komma i tid utan att handläggningen blir lidande. Det är inte mycket att begära av en myndighet. Staten må ha råd att låta tiden gå, men detsamma gäller inte för de lantbrukare som tvingas vända på slantarna.