Begränsa användningen av skärmar i skolan

Att datorernas, surfplattornas och telefonernas skärmar är ett återkommande inslag i vardagen för de flesta barn och unga är ingen nyhet. I skolan bör däremot användningen begränsas.

I en hyperdigital vardag har skolan ett särskilt ansvar att begränsa barnens skärmtid, menar ledarskribenten.

I en hyperdigital vardag har skolan ett särskilt ansvar att begränsa barnens skärmtid, menar ledarskribenten.

Foto: Fredrik Sandberg/TT

Ledare2019-09-21 04:00
Detta är en ledare. VT:s ledarsida är oberoende moderat.

Nyligen släpptes den årliga rapporten Unga och medier från Statens medieråd. Den visar tydligt hur barn och unga tillbringar alltmer tid framför sina skärmar – och detta också längre ner i åldrarna. Hela 95 procent av alla fyraåringar använder i dag internet, och även bland ännu yngre finns en tydlig tendens att fler använder skärmar regelbundet.

I sig behöver det inte vara skadligt att barn ibland får spela ett spel på en surfplatta eller sin förälders mobiltelefon. Problematiken handlar snarare om hur dessa aktiviteter blir ett dominerande inslag i barnens vardag – en utveckling som är tydlig högre upp i åldrarna.

Extra påtagligt blir det när tiden framför skärmen sätts i relation till andra aktiviteter. Bland 18-åringarna så använder hela 97 procent sociala medier dagligen – men bara 11 procent läser böcker eller tidningar varje dag. Samtidigt uppger 48 procent av pojkarna och 61 procent av flickorna i åldersgruppen 17–18 att de anser att de ägnar för lite tid åt att läsa böcker och tidningar. Distraktionerna är helt enkelt för många. Unga lever i en hyperdigital vardag. I det ljuset har skolan en alldeles särskild uppgift att balansera skärmtiden. För de barn som inte kan koppla upp sig hemma behöver skolan vara en plats som guidar i den digitala verkligheten. För barn som tillbringar mycket av fritiden framför skärmen bör skolan öppna dörrar till icke-digitala världar.

Hjärnforskaren och författaren Anders Hansen menar i en intervju i SvD (26/1) att det är svårt att veta hur skärmarna i längden påverkar oss, men att man säkert vet att användningen skapar sömnsvårigheter och stör koncentrationen. Vad konsekvenserna långsiktigt blir av den ökade tiden framför skärmar har fortfarande inte helt utkristalliserat sig, vilket i sig är en anledning till att tillämpa försiktighetsprincipen när det gäller digitaliseringen i skolan.

Redan i dag är svensk skola en av de mest uppkopplade, och svenska elever är online under skoltid avsevärt mer än OECD-genomsnittet. Samtidigt visar en delrapport från Pisa (2015) att elever med mycket skärmtid både i och utanför skolan, presterar sämre på Pisa-proven. Ändå verkar allt mer av undervisningen digitaliseras. Av Sveriges 290 kommuner hade hela 280 planerat för, eller påbörjat processen, att alla elever ska få egna digitala verktyg, som en elevdator.

Att ungdomar själva känner att deras skärmanvändande tar fokus från annat, så som skolarbete, gör dock att en del av digitaliseringen i skolan kan ifrågasättas. När unga tillbringar så mycket av sin fritid på nätet är det rimligt att låta en del av skoltiden vara fri från skärmar. Skolans uppgift är att ge alla barn en bra start – inte en skoldator.