De svenska elevernas resultat har förbättras sedan den förra Pisa-mätningen. Pisa mäter 15-åringars kunskaper i läsförståelse, matematik och naturkunskap. I den förra mätningen, från 2012, visade svenska elever ett för Sverige rekordlågt resultat. Nu ligger de svenska elevernas resultat i linje med OECD-snittet.
Det är många faktorer som påverkar elevernas resultat. En faktor som inte går att förbise är övergången från att göra proven på papper till att göra dem på datorer. I länder vars elever presterade bättre på den datorbaserade delen av provet år 2012 har resultaten ökat 2015 då proven övergick till att göras enbart på datorer. Det gäller exempelvis Ryssland och Norge, men även Sverige. Hur man gör proven, snarare än innehållet, kan därför påverka resultatet.
Det enda positiva med 2012-års bottenresultat var att det genererade en debatt om resultaten i svenska skolan, vilket var välbehövligt. Det uppmärksammade många brister inom utbildningssystemet och la ytterligare fokus på kunskapskraven.
Utbildningsminister Gustav Fridolin (MP) förtjänar dock inget beröm för Pisa-resultaten har fel. När undersökningen gjordes våren 2015 hade han bara varit minister i ett halvår. Många vill i stället ge beröm till den tidigare utbildningsministern Jan Björklund (L). Men faktum är att de flesta av Alliansen skolreformer som skulle kunna påverka resultatet infördes kort innan 15-åringarna gjorde Pisa-undersökningen. Alliansens reformer som tidigare betyg, nya läro- och kursplaner samt det nya karriärsystemet för lärare kan därför knappast påverkat resultatet.
Resultatet av Alliansens reformer för skolan är fortfarande svårt att analysera. En reform som anses ha spelat stor roll är det av Alliansen införda matematiklyftet. Det har uppskattats av lärare och till och med den nuvarande gymnasie- och kunskapslyftsministern Anna Ekström (S) konstaterar att det är en bra reform.
Matematiklyftet är en satsning som riktar sig direkt till matematiklärarna för att utveckla deras kompetens i pedagogik och undervisning. Därför kan satsningen ge direkt skillnad för undervisningen, till skillnad från andra reformer som snarare syftar till att höja statusen för svensk skola på lång sikt.
Svensk skola står fortfarande inför stora utmaningar. Att nå upp till snittet av OECD-länderna i Pisa-undersökningen är inte gott nog. Sverige ligger fortfarande sämre till än Finland, Norge och Danmark. Pisa-undersökningen visar också att skillnaden mellan svenskfödda och utlandsfödda elever ökar. Här har Sverige en stor utmaning. Den stora migrationsvågen hade inte ägt rum när undersökningen gjordes. Ska Sverige klara av att integrera de nyanlända barnen är kvalitativ utbildning en nyckelfaktor. Det arbetet har bara börjat.