Barentssamarbetet fyller 25 år

Barents hav. I förgrunden en norsk flyktigförläggning. Barentssamarbetet skulle kunna vara en viktig fredsfrämmjande faktor.

Barents hav. I förgrunden en norsk flyktigförläggning. Barentssamarbetet skulle kunna vara en viktig fredsfrämmjande faktor.

Foto: Alastair Grant

Ledare2018-01-22 04:00
Detta är en ledare. VT:s ledarsida är oberoende moderat.

Sverige är sedan ett par månader ordförande i Barentsrådet, där samtliga nordiska länder, Ryssland och EU-kommissionen ingår. Detta samarbete är tyvärr föga känt i vårt land. Syftet med Barentsrådet är att stärka fred, stabilitet och framåtskridande genom förbättrade möjligheter till samarbete i dessa länders nordliga regioner. Området omfattar Nordkalotten och landområdena längs Barents hav. Två tredjedelar av området ligger i Ryssland. Det var den dåvarande norske utrikesministern Thorvald Stoltenberg, som tog initiativet till Barentsrådet och det resulterade i Kirkenesdeklarationen. Det internationella sekretariatet ligger i just Kirkenes. Finland har etablerat ett arktiskt center och museum i Rovaniemi.

Det svenska ordförandeskapet pågår i två år. I svenska programmet betonas betydelsen av hållbar utveckling inom miljö, ekonomi och jämställdhet. Och satsning på ett Barents Youth Forum, där ungdomar får möjlighet tillsammans med politiker, tjänstemän och andra beslutsfattare diskutera Barentssamarbetets utveckling. Svenska programmet vill bättre nå ut med information till berörda. På svensk sida sköts det regionala samarbetet av länsstyrelserna i Norrbotten och Västerbotten.

Gunnar Lassinantti – i dag verksam på ABF i Stockholm och tidigare verksam på Olof Palme Center och engagerad i Barentsamarbetet – är i en debattartikel i Västerbotten-Kuriren synnerligen kritisk mot Barentsrådets verksamhet och framför allt mot svaga svenska insatser. Han menar att de svenska insatserna kännetecknats av villrådighet och bristande fokusering. Det fanns enligt Lassinantti resurser för samarbetet kring millennieskiftet som borde ha använts effektivare. Rysslandskunskaperna var dåliga. Och Sveriges roll i Barentssamarbetet stagnerade successivt.

Han vill inrätta ett svenskt Barentsinstitut som motor i verksamheten. Barentssamarbetet rätt använt kan också ha ett viktigt fredsfrämjande syfte. Lassinantti menar att euforin efter Berlinmurens fall lagt sig och nu förbytts i ett nytt kalla kriget-tillstånd. President Putin motarbetar icke-statliga organisationer. Ryska journalister mördas utan att morden klarats upp.

Stoltenbergs idé var att Ryssland med Barentssamarbetet skulle integreras med Europa - inte isoleras. Ryska regioner fick för första gången rätt att samarbeta med motsvarigheter i Norden. Det är nätverken i civilsamhället som skapat de bestående resultaten i samarbetet. Tyvärr saknas en årsbok som berättar vad som gjorts.

På UD vill tjänstemän som arbetar med Barentsrådet till VT inte kommentera Gunnar Lassinanttis skarpa kritik. De menar i stället att detta samarbete blivit en förebild för framgångsrikt regionalt samarbete med exempel från miljösidan och sociala frågor.

Sverige har under 2018 förutom detta ordförandeskap även huvudansvaret för arbetet i Östersjöstaternas råd och det nordiska samarbetet och för samordningen av utrikes- och säkerhetspolitik i Norden och Baltikumdet, N5 respektive N8-gruppen – allt detta under ett svenskt valår.