Fler it-relaterade brott borde kunna klaras upp. Det slår Riksrevisionen fast i sin granskning av Polismyndigheten. Det är en rimlig slutsats och något som de allra flesta som har råkat ut för it-relaterad brottslighet kan instämma i.
Den totala andelen personuppklarade brott, det vill säga brott där lagföringsbeslut har fattats om minst en person som är misstänkt för brottet, är nere på 15 procent. Det är den lägsta nivån hittills. I jämförelse med de it-relaterade brotten framstår det dock som en framgångssaga. För brottskategorierna it-bedrägerier, internetrelaterat barnpornografibrott och attacker mot infrastruktur är personuppklaringen endast sju procent. En beklämmande låg nivå.
En av anledningarna till detta är att Polismyndigheten inte har tagit it-relaterade brott på särskilt stort allvar, möjligen med undantag för barnpornografibrott. För exempelvis bedrägerier, hot och kränkningar har inställningen från Polisen varit tydlig – det är inte särskilt viktigt. Skillnaden mellan att begå brott över internet och direkt i den fysiska världen har varit stor. Att det har tagit Polisen så lång tid att uppmärksamma it-relaterad brottslighet är också något Riksrevisionen riktar kritik mot.
Sanningen är att Polisen många gånger har varit direkt avfärdande mot människor som har velat anmäla exempelvis bedrägerier utförda via internet. Bedrägerioffer har fått höra att något brott egentligen inte har begåtts trots att de bevisligen har lurats på pengar.
Anmälningar som ändå görs blir det ofta inget med. De blir ofta liggande i avvaktan på att någon som vet vad de ska göra ska ta tag i ärendet. Riksrevisionens granskning visar också att Polismyndigheten inte har tillägnat sig den kompetens som behövs för att utreda dessa typer av brott.
Det är inte alltid lätt att utreda it-relaterade brott, det bör man vara medveten om. Det finns många omständigheter som försvårar utredningar och skickliga kriminella kan vidta åtgärder för att göra det ännu svårare. Det är en resurskrävande verksamhet, precis som allt annat. Delvis kan problemet bero på bristande resurser, ansvaret för vilket kan läggas på såväl politisk nivå för alltför låga anslag som på myndigheten för dåliga prioriteringar. Riksrevisionen slår dock även fast att Polisen med ändrade och utvecklade arbetssätt skulle kunna klara upp fler av dessa brott.
I takt med att den digitala världen blir en alltmer integrerad del av våra liv är det nödvändigt att också Polisen tar den på allvar. Annars riskerar förtroendet för rättsväsendet att urholkas vilket vore en mycket olycklig utveckling.
Ska förtroendet för Polisen upprätthållas måste ansträngningar ske både från myndighetens sida samt från riksdag och regering. Det behövs fler poliser och närvaron i oroliga områden behöver bli permanent. Dessutom förtjänar poliserna arbetsvillkor som motsvarar den viktiga samhällsuppgift de faktiskt utför.