Omfattande smutskastningskampanjer riktar sig mot Sverige, enligt en ny rapport från Institute for Strategic Dialogue och London School of Economics (29/10). Den är skriven på beställning av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB.
Tanken bakom rapporten, som är skriven på engelska och heter ”Smearing Sweden”, var att MSB ville ha en ytterligare analys, utöver den som redan gjorts, av hur Sverige påverkats av främmande makt under årets val. Precis som MSB redan har konstaterat blev slutsatsen att Sverige inte har utsatts för några samordnade påverkansförsök från främmande makt. Däremot ska högerextrema grupper och rysk media ha fört en långdragen smutskastningskampanj mot Sverige.
Det är påtagligt att S vill värna om Sverigebilden. När moderatledaren Ulf Kristersson sade i en intervju i Financial Times i somras att Sverige är i en kris lika allvarlig som på 90-talet och att integrationen är misslyckad, gick finansminister Magdalena Andersson (S) i taket och menade att detta var att måla upp en negativ bild utomlands.
Men omvärldens syn på Sverige borde spegla hur det verkligen är. Det är genom att lösa de problem som finns som utländska investerare och turister kan lockas, återkomma och stanna.
Informationspåverkan ska dock tas på allvar. Det måste finnas en beredskap i samhället och hos Försvarsmakten för detta. En medvetenhet behövs om att främmande makt kan försöka påverka allmänhetens uppfattningar och det politiska beslutsfattandet med fientliga syften.
Att bekymra sig över att stater och aktörer vill desinformera är därför berättigat, men frågan är om det inte också bidrar till en obefogad självupptagenhet. Enligt rapporten var de utländska aktörerna visserligen aktiva i svensk valdebatt på sociala medier och i alternativmedier, men deras syfte verkar inte primärt ha varit att påverka valresultatet. Högerextremister från Polen, Tyskland, Frankrike, Storbritannien och USA misskrediterar inte Sverige för att påverka valutgången, utan för att elda på sina egna anhängare.
I rapporten utrycks en oro för att högerextremisternas bild leder till ett förfall av vårt goda internationella rykte. Den menar vidare att genom att tillåta sig att bli föremål för andras berättelser, utan att ha en röst i denna diskussion, har Sverige inte längre kontroll över bilden.
Men behöver verkligen Sverige kontrollera hur landet uppfattas? Sveriges rykte bör baseras på hur det faktiskt är – oavsett om det är bra eller dåligt. Att högerextrema grupper målar upp en överdriven bild av Sverige är en del av deras retorik som går att bemöta.
Detta betyder inte heller att Sverige ska beskrivas utan problem. Det är uppenbart att det finns en problematik med integration, lag och ordning. Det finns inget egenvärde i att få omvärlden att tro annorlunda. I stället bör svenska myndigheter koncentrera sig på att ta itu med de faktiska problemen. Det rimliga är att stå för en ärlig bild av landet, utan att sopa problem under mattan.