Tillsammans med representanter för sex olika organisationer för ursprungsbefolkningar i området, däribland samerna, bildar de Arktiska rådet. 20 maj hölls ministermöte i Reykjavik. Rådssamtalen har sedan bildandet 1996 mest handlat om klimatet, naturmiljön och förutsättningarna för de arktiska invånarna. Men nu och framöver tar även handel och säkerhetspolitik plats på agendan.
I takt med att isarna smälter öppnas nämligen Nordostpassagen, som är färdvägen mellan Europa och Asien längs Sibiriens kust. Smältande isar för med sig flera andra problem, men den nya farleden blir trots allt ett tillskott. Den blir ett alternativ till vägen genom Suezkanalen, vilket i sin tur gör världshandeln mindre känslig för incidenter likt den med fartyget Ever Given tidigare i år.
Med nya fördelar och ekonomiska incitament blir fler länder plötsligt intresserade av Arktis – inklusive de som redan sitter i rådet. Trycket från omvärlden kommer att öka, och därför är det lägligt att Arktiska rådets ministermöte antog sin första strategiska tioårsplan. I den ingår bland annat att stärka rådets status som forum för att hantera nya ärenden. Med handel kommer också en ökad militarisering av regionen. Och allt detta ska kunna samspela med arbetet för naturmiljön och de arktiska invånarnas intressen.
Tacksamt nog ligger Sverige inte märkbart efter i den här frågan. I september 2020 lanserade regeringen en ny strategi för den arktiska regionen, i vilken Arktiska rådets roll betonas. Nyckelorden i den svenska strategin är fredlig, stabil och hållbar. Förhoppningsvis innebär det redan etablerade samarbetet mellan länderna att det blir just en sådan utveckling – även om det knappast är tillräckligt med värdeord på ett papper. Ett gott tecken är att regeringen konstaterar att samarbetet i Arktiska rådet har fungerat väl, trots att relationerna mellan Ryssland och resten av medlemsländerna har försämrats de senaste åren.
Det är dock svårt att säga hur ökade ekonomiska intressen i Arktis kommer att påverka stämningen mellan länderna framöver. I synnerhet när resten av världen, inte minst Kina, också blickar ditåt. Ryssland har uttalat att landet måste öka försvaret av sin norra kust när det blir en etablerad farled. Det lär i sin tur innebära ökad militär vaksamhet norrut för alla andra arktiska länder.
I Sverige har vi inte alltid förstått hur militärstrategiskt viktig Nordkalotten är för stormakterna, trots att vi skulle vara bland de första som påverkades vid en eskalering. Den risken växer med smältande isar och ökande sjöfart i de arktiska vattnen.
Nu tar Ryssland över ordförandeskapet i Arktiska rådet i två år, och mycket tyder på att landet kommer att rikta in rådet mot militära frågor. För Sveriges del handlar det om att följa utvecklingen noga och stärka samarbetet med alla. Dock mest med de demokratier som delar våra värderingar och intressen.