I ett försök att förbättra matchningen meddelade regeringen under måndagen att fler arbetslösa nu ska få möjlighet att utbilda sig med bibehållen ersättning, såsom aktivitetsstöd. Det ska gå att läsa upp till ett år med ersättning om det kan leda till ett jobb i ett bristyrke.
Förslaget är klassisk politik från den rödgröna regeringen. Olika utbildningsinsatser för att få människor i arbete är något som statsminister Stefan Löfven (S) är förtjust i, liksom LO. Och visst har strategin poänger. I dag blir det dessutom allt viktigare för den som vill vara relevant på arbetsmarknaden att snabbt kunna ta till sig nya kunskaper. En del jobb kan snabbt minska sin efterfrågan i och med teknikutvecklingen, men andra tillkommer i lika hög grad.
Samtidigt lär det krävas mer än något års betald utbildning med ersättning för att få många långtidsarbetslösa att ta steget in i egen försörjning. Och det största hindret lär inte vara bristen på utbildning, utan bristen på motivation.
Människors drivkrafter för att ta jobb är det dock känsligare för politiker att kräva skärpning av. Samtidigt blir det allt mer angeläget.
Mycket talar för att många hinder på svensk arbetsmarknad går att övervinna med ordentlig motivation. Till och med bristande kunskaper i svenska språket, som är ett allvarligt problem i gruppen långtidsarbetslösa, är överkomligt för den som har gett sig attan på att få ett jobb.
Trots att goda språkkunskaper brukar framhävas som en förutsättning för att kunna arbeta omges vi av exempel på motsatsen. I storbolagens och universitetens forskningsanläggningar talas engelska. I skogarna går röjarlag och på byggena arbetslag där få talar god eller någon svenska. Och i storstäderna hittas hippa kaféer som är språkliga smältdeglar. Det går utmärkt att börja jobba i Sverige utan att behärska svenska för att därefter tillgodogöra sig språket.
I många branscher som söker med ljus och lykta efter personal är motivationen avgörande. Flera av de försök som under coronakrisen gjordes med att få arbetslösa att ta jobb i skogen och i lantbruket misslyckades. I Dagens Industri (16/8) ger en skogsföretagare en dyster bild av alla utbildningsförsök som har riktats mot skogliga bristyrken genom åren. Av 35 personer som i år genomgick en utbildning för att bli skogsplantörer stannade bara en enda person kvar under den överenskomna avtalsperioden.
Paradoxalt nog riskerar också regeringens satsning på att arbetslösa ska kunna studera med bibehållen ersättning inte heller att sporra arbetssökande. Utbildning, som vanligtvis ses som en investering för att få ett jobb, förlorar en del av sitt värde när det närmast blir betalt att sitta i skolbänken. Om fler ska jobba behöver det löna sig mycket mer att arbeta än att inte göra det.