Hur många som går på en viss helg finns det ännu ingen statistik över. Först från och med nästa år kommer Svenska kyrkan ha siffror som är nedbrytbara på enskilda helger. Dock finns det siffror över antalet besökare fördelat på olika år sedan 1990. Bilden är dyster. År 1990 gjordes i Sverige drygt 24 miljoner gudstjänstbesök. År 2019 – året före pandemin – hade siffran sjunkit till drygt 13 miljoner. Det som något räddar statistiken är att kyrkogången vid dop, konfirmationer, vigslar och begravningar ligger relativt stilla. Det är deltagandet i söndagens huvudgudstjänst som verkligen har fallit. Från nio miljoner år 1990 till 3,3 miljoner 2019.
Svenska kyrkan har ett problem med att locka människor till sina gudstjänster. Kan en orsak vara den starka politiseringen åt vänster?
Den norska tidskriften Minerva hade nyligen (17/11) en ledare med rubriken: ”Er det rom for høyresiden i Kirken?" Precis som i Sverige har det i vårt västra grannland blivit normalt att biskoparna gör vänsterpolitiska utspel. Om en biskop uttalar sig om tillståndet i landet handlar det i regel om migration eller klimat, och åsikten som uttrycks överensstämmer med Socialistisk venstre och med norska Miljöpartiet. Aldrig med något av partierna till höger.
I den norska debatten har kyrkan ryckt på axlarna åt kritik mot den här slagsidan åt vänster. Det spelar liten roll vad biskoparna gör, menar man. Kyrkans liv formas ju av den gudstjänstfirande församlingen. Problemet är att det argumentet inte längre håller. Färre än 15 procent av den norska kyrkans medlemmar besöker en gudstjänst under julhelgen. De flesta medlemmar möter sitt eget samfund främst genom media där kyrkan spelar en alltmer politisk roll. Vad innebär det för medlemmar som har sin politiska identitet till höger på den politiska skalan? Känner de sig välkomna till kyrkan?
Frågorna är förstås lika aktuella i Sverige. Även här finns det en stark slagsida mot vänster i vilka frågor biskoparna driver. Det kretsar kring klimatomställning, marxistiska perspektiv på social rättvisa, migrations- och identitetspolitik. Borgerliga perspektiv på samhället som bildning, samhällsansvar, flit, laglydnad, familj, sammanhållning och tradition lyser med sin frånvaro. Vad innebär det för möjligheten att behålla medlemmar som identifierar sig med den politiska högern?
För att hårdra: Är moderater välkomna till kyrkan i jul? Är sverigedemokrater välkomna? Tillsammans utgör moderata och sverigedemokratiska väljare nästan 45 procent av svenska folket. Kan Svenska kyrkan kalla sig folkkyrka om man inte finns också för dem?