Enligt ledarskribentens beräkningar kommer hockeyn att kosta kommunens skattebetalare 30 miljoner kronor per år och han uppmanar väljarna att fråga sig om den är värd de pengarna.
Hyran som primärkommunen betalar till Tjustfastigheter baseras på kostnader för investeringen, ränta, underhåll och drift. När politikerna häromåret beslutade att bygga arenan fastställdes hyran till cirka 15 miljoner kronor. Beräkningen var gjord innan inflationen tog fart och kostnader och räntor oväntat började rusa.
Istället för att uppdatera beräkningen och låta Tjustfastigheter sätta en högre hyra för att inte gå med förlust på arenan så behåller man den fastställda hyresnivån, samtidigt som politikerna uttryckligen tar på sig risken för eventuella förluster. Det går att fundera över varför man inte vill veta vad arenan kommer att kosta. Men säkert är att kostnaderna för kommunkoncernen inte begränsas bara för att politikerna sätter ett tak för hyran.
Byggkostnaderna har enligt index ökat med cirka 15 procent per år, och kommer att fortsätta att öka även om inflationen börjar minska. Det innebär att investeringskostnaden kan bli 30-40 procent högre än kalkylerat. De ökade räntenivåerna blir till en hävstång på byggkostnadsökningarna. Även drift och underhåll har blivit avsevärt dyrare. Och till kommunens driftskostnader för arenan tillkommer dessutom delar av städning och drift som inte ingår i hyran.
Till slut ska vi inte bli förvånade om de löpande kostnaderna hamnar på 25 miljoner om året istället för 15. Hur mycket av dessa kostnader ska då skattebetalarna stå för?
Eftersom arenan byggs och utformas enkom för elithockey, och därmed sannolikt kommer utnyttjas enkom av elithockeyn, så är det rimligaste svaret att elithockeyn står för kostnaderna genom sin hyra till kommunen.
Visst kan föreningsverksamhet subventioneras av skattebetalarna, men med en ”egen” hall för elithockeyn faller det gamla argumentet om att det är ungdomsverksamheten som sponsras av kommunen.
Det är förvisso inte omöjligt att arenan kan generera hyresintäkter till kommunen från evenemang och andra hyresgäster. I den mån detta blir verklighet kan ju hyran från elithockeyn minskas i motsvarande mån. Men för att sätta ned hyran från hockeyn från start med argument om andra intäktskällor krävs beslutsunderlag med gedigen marknadsanalys som visar att det är realistiskt.
Dessutom räcker det inte med att ta ut en hyra som kommunen går plus minus noll på. Eftersom kommunen utsätter sig för en ekonomisk risk för att hjälpa ett elitlag så bör de ta ut en marginal för den risken. Elitlag kan ju som bekant gå i konkurs, och gör det också emellanåt.
Ju större risker kommunen tar, genom att ingå i eventbolag eller andra ”offentligprivata samarbeten”, desto större behöver marginalen för kommunen vara. Skattebetalarna kan inte samtidigt utsättas för stora risker och löpande finansiera ett elithockeylag.
"Eftersom arenan byggs och utformas enkom för elithockey, och därmed sannolikt kommer utnyttjas enkom av elithockeyn, så är det rimligaste svaret att elithockeyn står för kostnaderna genom sin hyra till kommunen", menar ledarskribenten.
Vad en arena för elithockey borde kosta skattebetalarna är en sak. Vad det faktiskt kommer att kosta är en annan. Det är givetvis upp till kommunens politiker att svara på den frågan. I brist på svar därifrån så kan man skaffa sig en uppfattning genom att titta på hur det ser ut idag.
Enligt uppgifter från kommunen betalar VIK runt en halv miljon om året för användningen av ishallen. Samtidigt har kommunen hyreskostnader till Tjustfastigheter för cirka 4,7 miljoner för hallen. Till det ska läggas kostnader för drift, städning och underhåll som inte ingår i hyran enligt hyresavtalet. Grovt räknat utifrån schablonkostnader bör det handla om minst 1-2 miljoner per år. Cirka 300 000 kronor kan räknas bort av kostnaderna för VIK, utifrån att hallen används av allmänheten ungefär fem procent av hallens möjliga nyttjandetid.
Kommunen verkar alltså subventionera hyran för VIK med 5-6 miljoner, möjligen mer. Till dessa kostnader ska läggas en halv miljon i marknadsföringsbidrag per år samt ungefär lika mycket i extraordinära miljonbidrag någon gång vartannat år. Det landar på minst 6-7 miljoner per år som föreningen och a-laget kostar skattebetalarna.
Jakob Styrenius, ledarskribent VT.
Om samma principer används för att debitera VIK för en framtida arena kan kostnaden för skattebetalarna bli cirka 25 miljoner per år. Med nuvarande ishall medräknad blir det på cirka 30 miljoner. Varav det allra mesta är kostnader för elithockey och en bråkdel för föreningsbaserad verksamhet.
30 miljoner är betydligt mer än alla utredda skolbesparingar tillsammans. Och motsvarar en skattehöjning på cirka 0,3-0,4 procentenheter.
Någon annan, såsom kommunen, kan ju såklart ha mer exakt information om kostnaderna och VIK:s tilltänkta hyra. Tills sådana beräkningar presenteras så får skattebetalarna fundera på om hockeyn är värd 30 miljoner om året.