Med den senaste tidens utveckling i regeringsfrågan har Folk och försvars årliga rikskonferens som avslutades den 15 januari hamnat något i skymundan. Det finns dock anledning att, inte minst med just regeringsfrågan i åtanke, ägna försvarsfrågan uppmärksamhet.
I deras överenskommelse har S, MP, C och L enats om mycket – men försvaret förekommer endast i en punkt. Det som sägs är inte mycket mer än att försvaret skall stärkas, utan att konkretisera målet i någon meningsfull bemärkelse, till skillnad från många av de andra punkterna i överenskommelsen. Det kan tyckas låta bra att ”förstärkningen av försvaret fullföljs”, men med tanke på det oroliga omvärldsläget, de skriande försvarsbehoven och oklarheterna kring hur S-MP-C-L-samarbetet kommer att utvecklas hade klarspråk varit önskvärt.
Vad formuleringen innebär är att i en S-MP-regering kommer försvarspolitiken i hög grad, liksom säkerhets- och utrikespolitiken, att utformas av S. L och C kommer inte kunna förlita sig på att borgerligt inflytande kommer kunna göra sig gällande. Det är ingen vild gissning att försvaret därmed med stor sannolikhet fortsatt kommer att behandlas styvmoderligt: fina ord om stärkt försvar kommer följas av underväldigande satsningar. I slutändan är det inte Peter Hultqvist (S), försvarsminister i övergångsregeringen, som beslutar om vad som blir försvaret givet, utan stats- och finansministrarna som gör de slutliga prioriteringarna.
En punkt som Hultqvist nämnde i sitt tal på Folk och försvars konferens är dock värd att ta fasta på. I förbifarten påpekade Hultqvist att man ej bör ”fokusera på olika fyrkantiga procentsatser av BNP.” Vad försvarsministern refererar till är de två procent av BNP som många borgerliga skulle önska lades på försvaret, och som även är ett minimumkrav för medlemmar i Nato.
Utifrån detta kan vi glömma alla tankar på att tvåprocentsmålet kommer att gälla för Sverige under en S-ledd regering. Detsamma gäller förhoppningarna om svenskt Nato-medlemskap som nu kommer få ligga på is, i synnerhet som Socialdemokraterna vill få stöd från Vänsterpartiet för uppgörelsen. Det vore olyckligt när Ryssland fortsätter höja sin militära förmåga, kriget i Ukraina fortgår och ryska provokationer gång på gång genomförs i Östersjön.
Överbefälhavaren Micael Bydén å sin sida berättade på Folk och försvar om kommande upprustningar. Bland annat skall cybersoldater utbildas så att cyberförsvaret stärks, och antalet värnpliktiga höjs till 5 000 nästa år. Samtidigt påpekades att anslagen behöver höjas än mer, inte minst med tanke på att marinen snart måste kunna ersätta sina fartyg som lever på övertid. Om ambitionen är att försvaret skall behålla en andel av de värnpliktiga som anställda måste även lönerna höjas så att de faktiskt går att leva på.
Sammantaget visar årets försvarskonferens och den skisserade regeringsöverenskommelsen att försvarets behov är fortsatt stora, men att det inte verkar finnas mycket för en försvarsvän att hoppas på den närmsta tiden.