Det måste löna sig att arbeta och utbilda sig. Marginalskatterna borde därför sänkas vilket arbetsgivarorganisationen Svenskt Näringsliv föreslår i en ny rapport. Genom att sänka den högsta marginalskatten till 42 procent och höja gränsen för när den högsta marginalskatten tas ut från dagens 52 000 till 80 000 kr per månad räknar man med att öka arbetsutbudet med 64 000 heltidstjänster.
Debatten om arbete och skatter har till stor del handlat om så kallade enkla arbeten och hur man ska kunna skapa förutsättningar för de som står längst ifrån arbetsmarknaden att komma i arbete. Den stora migrationen till Sverige har tydliggjort behovet av arbeten som kan utföras med relativt låg utbildning och bristande språkkunskaper.
Det råder inget tvivel om att lönerna måste stå i proportion till det utförda arbetets produktivitet. Det innebär att de arbetsuppgifter som i debatten kallas enkla måste tillåtas ha en lägre lön. Arbetsgivarna kan inte förväntas betala för mer arbete än vad som faktiskt utförs. För att det ska gå att leva på en relativt låg lön bör skatten också anpassas så att de lägsta inkomsterna inte beskattas så hårt. Ett generöst grundavdrag är en bra modell.
I den andra änden av lönedebatten återfinns höginkomsttagarna. Även de är förtjänta av en skattesänkning. Att de ”rika ska betala mer” hörs ofta och så är det i praktiken. Men man behöver inte tjäna så mycket för att man ska betraktas som rik i skattehänseende. Var tredje arbetstagare får ”betala mer”. Hela 90 procent av förskolecheferna och 42 procent av poliserna till exempel.
Svenskt Näringslivs förslag till skattesänkningar skulle ge en sjuksköterska med chefsbefattning en tusenlapp till i månaden och en polischef två tusen kronor. Att folk som arbetar får mer pengar kvar ökar incitamenten att ta extra skift och arbeta mer vilket bidrar till att öka skatteintäkterna.
En av de allra viktigaste anledningarna till att se över marginalbeskattningen är att öka Sveriges attraktivitet för de med de allra högsta inkomsterna. För experter inom forskning och teknik är arbetsmarknaden bokstavligen global. Ett jobb i Stockholm kan enkelt bytas mot ett i Silicon valley.
Den ekonomiska utvecklingen är till stor del driven av ny teknik och entreprenörer och finansiärer som vågar satsa. Om Sverige ska ha del av det framtida värdeskapandet måste Sverige vara ett attraktivt land att bo och arbeta i. Beskattningen är ett argument för att inte flytta till Sverige.
Genom att göra Sverige attraktivare på den globala arbetsmarknaden för specialister så underlättas företagens rekrytering. Kompetensförsörjning är problematiskt för många svenska företag. Tyvärr bromsar bristen på arbetskraft den ekonomiska utvecklingen och den tekniska innovationstakten helt i onödan.
Sänkta skatter finansierar till stor del sig själva genom att tillväxten ökar. En skattereform behövs både för att få lågutbildade i arbete och underlätta för svenska företag att rekrytera specialister.