Sommaren är här och många elever njuter av att vara lediga. Sol och bad hör sommarloven till, men man måste vara försiktig i vattnet. Tyvärr har antalet drunkningsolyckor ökat de senaste åren. Att kunna simma är en del av läroplanen och svenska skolor är enligt lag skyldiga att ha lärt ut simkunnighet när eleverna går ut årskurs sex.
Men enligt en artikel i SvD så uppges en skola ha satt i system att godkänna elever som inte kan simma (25/6). Mona-Lisa Wernesten, verksamhetsutvecklare vid Svenska Livräddningssällskapet, säger till tidningen att flera idrottslärare berättat för henne att de godkänner barn som inte kan simma. Avsaknaden av kommunala simhallar tror hon är en av anledningarna till den bristande simkunnigheten.
Uppgiften om att elever som inte kan simma ändå godkänns av idrottspedagoger är värd att ta på allvar. Av alla färdigheter som återfinns i läroplanen framstår simkunnighet som en av de viktigare, då skillnaden mellan att veta och inte veta hur man simmar är en fråga om liv och död.
Enligt SVT saknade cirka 40 kommuner i Sverige ett badhus som är öppet för allmänheten (7/2). Samtidigt är det viktigt att inte dra för snabba slutsatser av uppgifterna om den lägre simkunnigheten och bristen på simhallar.
Badhus har under årtionden fått symbolisera mången lokalpolitikers dröm om att sätta orten på kartan. Men att bygga och driva simhallar medför stora utgifter för en kommun och är inte sällan grund till politiska konflikter. I Hällefors ville kommunstyrelsen bygga ett nytt badhus för 70 miljoner kronor men röstades ned i kommunfullmäktige. På Tjörn valde det lokala styret att hålla en folkomröstning om frågan. Utfallet blev nej, sannolikt eftersom invånarna blivit informerade om att kommunalskatten skulle behöva höjas med 25 öre per intjänad hundralapp.
Sanningen är att så gott som alla svenska kommuners utgifter för vård, skola, socialtjänst och omsorg ökar kraftigt de närmaste åren. Allt färre kommer att betala för allt fler. Frågan är då vilken prioritering en simhall för flera miljoner kronor får i en mindre kommun. För folkvalda på lokal nivå handlar politiken mer om att välja (och välja bort) än att vilja. Budgeten måste gå ihop och i valet mellan att lägga pengar på personal till det lokala äldreboendet eller en ny badanläggning är prioriteringen enkel (eller borde vara).
Men vi kan förstås inte acceptera att simkunnigheten minskar. Nytänk krävs: hur gjorde man förr? De flesta barn är lediga och Sverige har många fina vattendrag. Kan man tänka sig att utöka simundervisningen utomhus i de kommuner där det är möjligt? Om barn går i sommarskola för att lära sig läsa borde även kommunerna erbjuda den livsnödvändiga färdigheten att kunna simma.
Alla barn ska självklart ha rätt att bli simkunniga. Frågan är om den rätten måste utövas i en simhall.