I takt med att brottsligheten har eskalerat och riksdagsvalet dragit allt närmare har retoriken hårdnat från socialdemokratiskt håll. Inför nyåret skickade exempelvis Justitiedepartementet ut ett pressmeddelande (29/12) om ”nya regler för ett tryggare Sverige” som träder i kraft vid årsskiftet. Listan toppades av att den så kallade ”straffrabatten för unga” som avskaffades för 18–20-åringar den 2 januari.
Tidigare gavs personer yngre än 21 år reducerad påföljd trots att de var myndiga. Det utnyttjades av kriminella gäng som pressade unga att begå mord i de äldre medlemmarnas ställe eftersom ”priset” var så lågt, särskilt för 18-åringar som bara avtjänade hälften av det utdömda straffet.
Att rabatten nu har slopats är glädjande, men det borde skett redan för två år sedan. Utredningen lämnade sitt förslag till regeringen i december 2018 och remisstiden gick ut i maj 2019. Ändå dröjde det till juli 2021 innan regeringen bemödade sig med att skicka vidare förslaget till Lagrådet. Det godkändes av riksdagen i november och har som sagt nu trätt i kraft.
Hade regeringen velat så skulle den ha kunnat skicka lagrådsremissen redan sommaren 2019. Då skulle lagen troligen varit på plats redan vid årsskiftet till 2020. Enligt SCB:s siffror delgavs 61 personer mellan 18 och 20 år för mord eller dråp under år 2020, och 175 personer i samma ålder för försök till mord eller dråp. Hade ungdomsrabatten slopats tidigare skulle troligen betydligt färre ha pressats att begå sådana brott. Siffrorna från 2021 är ännu inte sammanställda, men inte mycket tyder på att de skulle vara signifikant lägre (SVT 3/1).
Förseningen beror på att Socialdemokraterna i grunden inte tror på höjda straff. Något som visades när partiet röstade nej till slopad ungdomsrabatt år 2017 då det föreslogs av Alliansen. Först när det ansågs opinionsmässigt nödvändigt inför valet 2018 vände partiet.
Nu riskerar samma misstag att upprepas. Eftersom straffreduktionen är kvar för 15–17 åringar larmar nu bland andra riksåklagare Petra Lundh för att barn i dessa åldrar kommer pressas att mörda i stället (TT 3/1).
Det sker i viss mån redan i dagsläget – till exempel var polisen Andreas Danmans mördare bara 17 år. I gängsammanhang kallas detta för att ”brösta en fyra för att bli en hundragubbe”. Alltså att avtjäna fyra års sluten ungdomsvård för att sedan bli en fullvärdig gängmedlem. Att tröskeleffekten skulle sänkas varnade flera remissinstanser för under lagens beredning. Därför förslog Moderaterna kompletterande åtgärder även för denna grupp ungdomar, bland annat särskilda ungdomsfängelser och höjda straff (DN Debatt 25/7). Men det har regeringen struntat i.
Det borde aldrig löna sig för gängen att låta ungdomar begå grova brott. Tyvärr kan ett parti som i grunden inte förstår värdet av lag och ordning aldrig inse det.