I år har hon fått det ärofyllda och viktiga uppdraget att boka sommarens artister.
– Varje sommar vecka 28 har varit vigd åt Västervik och Visfestivalen.
Det förklarar Anna vars pappa är ”Västervikspojken” Björn Ulvaeus.
Hon har sprungit omkring och lekt i backstageområdet och så småningom fått arbetsuppgifter av varierande slag.
– Jag har grillat korv, serverat öl, varit vakt. Allt möjligt.
Från och med i år jobbar hon professionellt med festivalen.
Sedan årsskiftet 2013/2014 sitter hon alltså som ledamot i bolagsstyrelsen.
Att vara artistbokare är både roligt och nervöst, tycker hon.
– Det var med skräckblandad förtjusning jag tog på mig uppdraget.
– Vi vill ju utveckla festivalen och tänka lite nytt. Samtidigt vill man inte göra hängivna festivalbesökare besvikna.
– Jag kan bara inte misslyckas med den här uppgiften. Men jag har många som stöttar mig, vilket känns bra. Både Calle Åstrand och pappa har ju ett stort kontaktnät i artistsverige.
Årets program är faktiskt i det närmaste färdigt. Och Anna Hydbom Ulvaeus är nöjd.
– Men innan kontrakten är påskrivna släpper vi inga artistnamn, säger hon bestämt.
Artisternas krav på allt högre gage har blivit ett problem för många festivalarrangörer. Så även för Visfestivalen.
– Samtidigt är det många som gärna återvänder till Västervik år efter år. Visfestivalen har ju ett väldigt gott rykte bland musikerna. För mig som artistbokare känns det lyxigt. Artisterna vet att de blir väl behandlade på plats, att man får betalt enligt överenskommet och så vidare. Det är ett fantastiskt arv som Hansi Schwarz lämnat efter sig, säger Anna.
Hon förklarar att hon faktiskt fått tacka nej till en del av dem som gärna velat återvända.
– Vi vill ju som sagt även få hit några nya namn.
– Helst skulle jag förstås vilja låta alla som vill få spela, lägger hon till.
För att som musiker ha chans att få ställa sig på Visfestivalsscenen ska musiken man gör vara folklig och texten berättande. Det ska vara ett välpresenterat paket, menar Anna.
Några planer på att bredda visbegreppet har inte diskuterats.
– Hansi var ganska bestämd med att texterna skulle vara på svenska, men där är vi mer liberala. Nog kan man sjunga på engelska också, om man kan leva upp till kriterierna i övrigt, säger hon.
Berätta något om dina visioner för Visfestivalen.
– Jag vill framför allt att festivalen ska leva vidare, och det tror jag verkligen att den kommer att göra.
– Jag har också en dröm om att försöka återskapa den där omtalade magin runt festivalen. Inne i ruinen är det alltid magiskt, men jag önskar att den där stämningen kan sprida sig vidare till hela stan under Visfestivalen. Det handlar nog i hög utsträckning om att försöka få med sig Västerviksborna på ett mer påtagligt sätt, privatpersoner som näringsidkare. Så att hela stan, inte bara festivalområdet, lyser upp vecka 28.
– Förhoppningsvis kan vi få fler Västerviksbor att vilja hjälpa till som funktionärer, i stället för att folk kommer resandes för att jobba med festivalen, säger hon.
När får vi veta något om årets program? Vi är nyfikna!
– Senast i början av april.
