I tre salonger visas film kvällstid veckans alla dagar.
Det visas faktiskt film även dagtid emellanåt – matinéföreställningar för barn och familjer på helgerna och föreställningar för daglediga varannan tisdag.
– Det där med dagbion har jag fått strida lite för, säger Anna Bergman.
Ledningen i Stockholm (Biostaden ägs av Svenska Bio) var inte helt förstående till behovet inledningsvis.
Men nu är alla nöjda – ledningen i Stockholm och de daglediga biobesökarna, varav majoriteten utgörs av filmintresserade pensionärer som uppskattar att kunna gå på bio på eftermiddagen i stället för på kvällen.
Anna Bergman har tillsammans med kollegan Rasmus Ström, maskinist, varit med sedan starten med Biostaden.
Svenska Bio övertog den gamla biografen, Palladium, efter filmentusiasten Göran Lanner som innan dess hade drivit den i privat regi under många år.
Planen när biokedjan tog över var redan från början att inom en snar framtid flytta till nya anpassade lokaler vid Spötorget – det vill säga det som i dag är Biostaden.
– Jag minns en av de sista visningarna vi hade i Palladium vintern 2007. Endast tre personer kom. Det var bara 16 grader varmt i salongen. Vi såg till att besökarna fick varma popcorn att äta och så trängde vi ihop oss vid ett element längst ner i lokalen, säger Anna och skrattar.
– Det var dåligt isolerat och dragigt i den gamla bygganden.
I samband med invigningen av den nya bion kom Colin Nutley på besök och dåvarande kommunalrådet Harald Hjalmarsson klippte bandet.
Hur går det då för Biostaden i Västervik så här tio år senare, våren 2017, i tider av höjd biomoms, allt fler hemmabioanläggningar och utbredd piratkopiering av film?
– Bra, enligt Anna Bergman.
– Det blev inte så vansinnigt kännbart för oss med den höjda momsen, från sex procent till 25 procent, som trädde i kraft vid det senaste årsskiftet. Sedan tidigare betalade vi 17 procent i moms, och inte sex. Vi var väl förberedda på höjningen. Många små biografer, som tvingats höja biljettpriset till följd av den ökade momsen, har tyvärr drabbats betydligt hårdare än vad Svenska Bio och SF gjort.
Men. Ibland kan man ju faktiskt räkna besökarna i biosalongen på ena handens fingrar. Det är inte utan att man undrar över hur går det ihop sig?
– Visst, så är det emellanåt. Men utslaget på alla biografer som Svenska Bio äger i landet är det trots allt ingen katastrof.
– Vi har ju också filmer som drar storpublik, kväll efter kväll.
Vilka filmer är det som lockat flest besökare under den här tioårsperioden?
– Överlag tycker jag det verkar som att vi svenskar är ganska bra på att gynna inhemsk film. Exempel på väldigt populära filmer som vi haft är Felix Herngrens ”Hundraåringen som klev ut genom fönstret och försvann” med Robert Gustafsson i huvudrollen, och Helena Bergströms ”En underbar jävla jul”. Den sistnämnda visade vi från december och långt in på vårkanten. Intresset ville liksom aldrig lägga sig. Det förvånade mig lite grand.
– Hollywoodproduktionen ”Avatar” var också populär, den spelades ju in med ny 3D-teknik som regissören och producenten James Cameron själv var med och designade. Och så har vi ”Mamma Mia!”, från 2008. Det måste nog vara en av de filmer som absolut gått allra bäst.
Biostadens program läggs vecka för vecka och släpps på onsdagar.
– Fredagar är som vår måndag. Oftast får ju nya filmer premiär då. Efter helgen analyseras hur intresset för filmen varit, och så fattas beslut om huruvida den ska visas ett tag till eller om den ska ersättas med någon ny.
Vilka filmer som går upp i Västervik bestäms centralt, förklarar Anna Bergman.
– Men sedan kan vi i Västervik ha synpunkter på hur länge en film ska köras och vi kan förstås även ha önskemål om filmer som vi gärna vill få hit. Det är många biobesökare som själva kommer med önskemål och synpunkter också.
Några nyheter för i vår är att alla tre salongerna har renoverats efter tio år av slitage. Väggarna har målats om och salongerna har utrustats med nya fåtöljer.
– En annan nyhet är att biljettrivandets tid snart är förbi. Men detta får vi lov att återkomma om när alla detaljer kring hur det ska fungera är klara.
Trist kanske den nostalgiskt lagda, som sparar sina biobiljetter, tycker. Åter andra tycker säkert att det är skönt att framöver slippa hålla reda på den där papperslappen som ofta har en tendens att försvinna.