När man närmar sig en gudstjänst möts man normalt av kloka, lugna ord. Visst var Bo Ingelbergs ord kloka när han välkomnade oss till lördagens konsert med Triple & Touch och Star Choir Friends (på originalspråk Shona Khona) i S:t Petri kyrka. Men ”märkligt” är nog ett lämpligare begrepp. Ingelbergs budskap var ju detta: händer det något liknande, se då till att ni har hunnit bli körsångare. Då är ni garanterade plats!
Anledningen? I runda tal rymmer S:t Petri närmare 800 sittplatser. Dessa räckte inte till. Och trots att man hämtade fram stolar från arbetsrummen bakom koret blev många utan. Stående publik var inte tillåtet för brandsäkerhetens skull. Många fick därför ge upp och återvända hemåt.
När Britt Alf förklarat att det var dags att komma igång blev det ännu tätare. Förutom dussinet solister och musikanter marscherar en rad körsångare mittgången fram. 110 sångare till, medlemmar i S:t Petris egen kör liksom Sacre-kören. Dessutom sångare från hela nya Södra Tjust Pastorat: Johannes, Nikolai, Misterhult-Figeholm, Hjorted, Gladhammar, Ankarsrum samt Blackstad-Hallingeberg.
Skulle Ingelbergs idé ge resultat blev det väl knappast några sittplatser kvar för vanlig publik.
Bakgrunden till lördagens musikaliska äventyr är kontakter och kunskap om musikens, sångens och uppförandets kraft bland begåvningarna i några sydafrikanska skolor.
Därmed väcktes även lusten att berätta detta för övriga världen. Förhållandet mellan några av dessa skolor och svenska entusiaster har betytt mycket för projektet. Politikern Margot Wallström är en av dem som hjälpt till.
Och resultatet? En vacker, hänryckande, frisk musikalisk upplevelse! Inte bara genom de sydafrikanska talangerna och deras ledare. Samarbetet med kyrkosångarna blev nästan obegripligt perfekt. Trots att någon större tid för repetition och samspel inte hade funnits.
Sydafrikanernas centralfigur var Thandiwe Mazibuko. Och hon kom i många fall även att leda kören och tala till hela församlingen – på engelska. Men ett sångnummer blev inte så lite svenskt, med sydafrikanska inslag:
”Du gamla du fria” gled ibland över till ”Du gamla du afria” eller ”friafrika”.
Ett extra tack till de tre svenskar som höll ihop hela: pianisten Magnus Spångberg, Triple & Touch-kämparna Göran Rudbo och Ken Westerholm med både sång och trumpettoner.
De två sistnämnda var förresten inte obekanta ansikten. Det var inte första gången de spelade i Västervik. Inte sista heller är ett hopp som säkert hela publiken delar med mig.