Så sent som förra onsdagen var Anita Andersson med på repetitionerna. I år skulle hon delta i elva av 23 nummer. Hon skulle göra allt från att hålla en egenskriven monolog med titeln "En liten städerska", till att spela rivig pensionär som skulle gå på fotbollsmatch som "mulligan".
Under repetitionen kände hon sig plötsligt trött. Hon gick och satte sig, och tittade på medan de andra fortsatte att repetera. Ingen trodde då att det var något allvarligare.
– Hon var med i diskussionerna under repetitionen, säger Arne Meijer.
Senare på kvällen avled Anita Andersson. Hon blev 72 år gammal.
När föreningen fick det sorgliga beskedet såg man ingen annan utväg än att ställa in.
– Anita hade en bärande roll. Mycket av det hon framförde hade hon skrivit själv. Att låta någon annan gå in och göra det? Nej, säger Arne Meijer, som också konstaterar att man befinner sig nära premiären.
Han säger att det har varit ett tungt besked. Anita Andersson har varit med sedan revyns nystart 1994. 21 uppsättningar blev det. Precis som övriga medlemmar i revysällskapet har hon fått visa mångsidighet – hon har fått skådespela, sjunga och dansa.
– Hon blev allt bättre med åren, säger Arne Meijer.
Dessutom skrev Anita Andersson en del av texterna.
– Jämfört med det jag skrev så var hon nog mer samhällskritisk och vass, säger Arne Meijer, och lägger till: Hon blev vassare med åren, men publiken tyckte om det.
Arne Meijer som haft rollen som revypappa och övergripande ansvarig för revyn, säger att Anita Andersson var ett stort stöd för honom i det arbetet.
– Anita kunde vara bestämd, men det var alltid positivt att arbeta med henne. Hon var en riktig vän för oss alla, säger Arne Meijer.