Rockopera
4AD/Playground Music
Det är något underbart otidsenligt med projektet "Planetarium". En musikalisk odyssé, nästan en rockopera. Vem har hört talas om rockoperor sedan The Who gjorde "Tommy" och "Quadrophenia" och Pink Floyd skapade magi med "The wall"?
När Sufjan Stevens slår sina påsar ihop med vännerna, slagverkaren James McAlister, gitarristen Bryce Dessner och kompositären Nico Muhly, är resultatet minst lika ambitiöst, men aningen mindre plakatartat. "Planetarium" refererar inte till samhällsproblem utan till planeter, astrologi, mytologi, vetenskap och vanlig mänsklig bräcklighet.
Som vanligt med den här typen av projekt är helheten något större än delarna. Det finns en röd tråd i arrangemanget, där Stevens, McAlister och Dessner ackompanjeras av en stråkkvartett och sju tromboner. Men en hel del av låtarna klarar också av att stå helt på egna ben. Dit hör bland annat öppningsspåret "Neptune" som skulle ha kunnat vara en av Sufjan Stevens egna alster, fast med ett ovanligt vackert klassiskt piano- och stråkackompanjemang. (TT)