Pop
Hybris/Border
Bob Dylan har just hållit sin Nobelföreläsning och alla tycks eniga om att texten är minst lika viktig som musiken i en låtskrivares värld. Well, jag håller inte med.
Jag har svårt för artister som lutar sig tungt mot texten, eftersom den musikaliska delen ibland blir lidande. Doktor Kosmos och Annika Norlin är inte min kopp te, även om jag i teorin kan uppskatta deras skivor. Lite så är det också med Laser & Bas, som i Carl Johan Lundgrens regi briljerar med smarta låttexter och lite mindre originell gladpop.
När musik och text väger lika mycket, som i dansanta ”Hot daang”, är det alldeles fantastiskt bra. Andra gånger kommer jag på mig själv med att lyssna som om låtarna vore korta noveller, inte musik. Då räcker intresset till en eller två gångers lyssning, inte till lustspelning på repeat. (TT)