Förtjänar fortfarande vår respekt

Betyg: 3. The Charlatans: Different days.

Tim Burgess, sångare i The Charlatans.

Tim Burgess, sångare i The Charlatans.

Foto: Jim Ross

Skivrecension2017-05-26 06:00
Det här är en recension. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Indierock

BMG/PIAS

Få band har harvat på sedan slutet av 1980-talet med sådan bibehållen respekt som brittiska indierockarna Charlatans. Visst, drivet har kanske inte alltid varit lika frenetiskt som under guldåldern på 1990-talet och sångaren Tim Burgess nygamla förkärlek för halmgula dalmasfrisyrer ökar inte direkt bandets visuella attraktionskraft, men de har aldrig gjort en riktigt usel skiva.

Det gäller även "Different days", en habil platta med ett oväntat stort uppbåd av gästartister. Till att börja med handlade tillströmningen av vänner som Pete Salisbury (tidigare i The Verve), Anton Newcombe från Brian Jonestown Massacre, Smiths-legendaren Johnny Marr och New Order-medlemmen Stephen Morris om att fylla tomrummet efter trummisen Jon Brookes som avled 2013 i sviterna av en hjärntumör. Sedan eskalerade det till gästspel av bland andra Paul Weller, Kurt Wagner från Lambchop och deckarförfattaren Ian Rankin.

Men trots den eklektiska stämningen och ett par pigga låtar som "Solutions" och typiska Charlatans-dängan "There will be chances" känns "Different days" aningen trött. Lite mer attack, lite mer variation hade inte skadat, även om respekten för The Charlatans fortfarande är obruten. (TT)